Under sommaren 1941 hyrde Muskö IF arbetarkommunens dansbana vid Kråkbacken. Ett antal entusiastiska idrottsflickor och pojkar arbetade varje helg under sommaren med att arrangera offentlig dans. Nettot på drygt 1000 kr skänktes till den nystartade bygdegårdsfonden.

Föreningen Muskö Hembygdsgård bildas.

I början av 1940 talet blev behovet av ändamålsenliga samlingslokaler akut. Några initiativrika personer startade en bygdegårdsfond. Man anordnade fester och tillställningar, där överskottet gick till fonden. Syföreningen Fliten spelade en mycket aktiv roll, som genom aktioner på egenhändigt tillverkade hemslöjdsalster, kunde bidraga med en stor summa pengar. Muskö Kommun bidrog med 3.500 kr. Med bygdegårdsfonden som grund bildades den 23 juli 1943 Föreningen Muskö Hembygdsgård U P A, som var en ekonomisk förening. För en ekonomisk förening fanns då lagstiftning från 1911, som stadgade bland annat, att det måste vara minst 5 medlemmar och att medlemmarna skulle betala en insats, som bestämdes i stadgarna och att stadgarna skulle registreras hos Länsstyrelsen.

Någon insats betalades inte då. Det skulle lösas senare. Föreningen fungerade som en ideell förening. Sixten Malmborg skänkte tomten och 1.000 kr. Den första styrelsen bestod av Sixten Malmborg, Erik Berggren, Helge Ljungberg, Åke Olsson, och Gösta Lönnberg. Föreningen beviljades ett lån på 50.000 kr av Statens nämnd för samlingslokaler. Med bygdegårdfonden donation av tomten, lån samt ideellt arbete av många Musköbor skapades Hembygdsgården, som invigdes 30 september 1945.

Första årsmötet

Det första årsmötet hölls den 13 oktober 1951.

Styrelseberättelsen uppger, att Hembygdsgården i färdigt skick värderades till lågt räknat till 90.000 kr Den finansierades med att sammanlagt upptaga lån på 50.000 kr och att mellanskillnaden 40.000 kr täcktes av gåvor i form av mark, penningar, material och arbetsprestationer. De fem år som har gått, har inte byggnaden utnyttjas som planerats. Erforderliga intäkter har inte täckt kostnaderna, utan gåvor har erhållits från olika håll. Bortsett från en ringa lön till städerskan har samtliga inom föreningen varit verksamma arbetat alla år utan ett öres ersättning.

Beträffande framtiden ser situationen lyckligtvis ljusare ut, ty från och med 1951, ha vi fått nya fasta inkomster i form av hyror för biblioteket och brandstationen uppgående till 800:- kronor per år. Dessutom planeras skolbarnsbespisning i Hembygdsgården, som preliminärt bör inbringa 600:- à 700:- per år. Dessa inkomster täcka helt den årliga förlust, som tidigare bokföringsresultat utvisa.

En annan möjlighet att säkra Hembygdsgårdens framtid, som har diskuterats i den nuvarande ledningen, är att överlåta själva fastigheten på Västerhaninge storkommun. Kommunen har stort behov av att utnyttja de förnämliga lokalerna för skolbarnsbespisning och stora salen kan användas till gymnastiklokal och aula. Detta kommer inte att inkräkta på behovet av samlingslokaler för föreningar och enskilda inom Muskö, då skolan arbetar på helt andra tider.

Muskö den 13 oktober 1951.
Sixten Malmborg, Dagmar Bruzell, Gösta Lönnberg, Gösta Vilen.

Revisionsberättelsen för tiden augusti 1942 till december 1950.

Vi har kontrollerat bankräkningar, postgirokontot och lånekontona vid 1950 års slut och funnit, att dessa överensstämma med de summor, som bokföringen utvisar.
Kontantkassan utvisar ingen behållning

Banktillgodohavande är 101:80
Postgirot saldo är 1,039:97
Fastighetens bokföringsvärde är, efter gjorda skäliga avskrivningar 53,000:-
Inventariernas bokförda värde är 1,000:-
Övriga kassor visa ett saldo på 55:-

Beträffande skulderna utvisar bokföringen
Till Staten 28,053:60
Länssparbanken 12,750:-
Sixten Malmborg 5,247:61
Balanserade vinstmedel d.v.s. gåvor vi-
sade vid årets slut ett saldo på kr 9,145:56

Vi ha funnit allt i god ordning, räkenskaperna äro ordentligt och noggrant förda och försedda med behöriga verifikationer, varför vi föreslå att Kassaförvaltaren och Styrelsen beviljas full och tacksam ansvarsfrihet för hela den tid som revisionen omfattar.

Muskö den 7 oktober 1951.
Anna Eriksson, Emil Eneberg, Sten Olsson.

Utdrag ur protokoll vid föreningsstämma med på Muskö verksamma föreningar, och hållen i Hembygdsgården, Muskö, lördagen den 13 oktober 1951.

Till att leda dagens förhandlingar utsågs godsägare Sixten Malmborg. Till justeringsmän av dagens protokoll valdes Herr Sten Olsson och Herr Enoch Nordström Till sekreterare vid föreningsstämman utsågs Herr Emil Eneberg. Följande inom kommunen verksamma föreningar representerades: Hembygdsföreningen, Arbetarkommunen, Skytteföreningen, Idrottsföreningen och Syföreningen Fliten.

Ordföranden föredrog styrelseberättelsen, revisionsberättelsen samt balansräkningen för åren 1942-1950. I enlighet med revisorernas förslag beviljades full ansvarsfrihet.

Till revisorer för 1951 valdes Fru Anna Eriksson och Herr Sten Olsson.

Nu följde en livlig diskussion om Hembygdsgårdens framtida förvaltning. Någon annan mening än den att Hembygdsgården överlåtes till storkommunen framkom ej.

Herr Sten Olsson föreslog, att en styrelse med representanter från de olika föreningarna borde väljas och att denna styrelse tillsammans med Kommunalnämnden redan under innevarande år skulle inleda underhandlingar med Västerhaninge Kommun.

Detta blev även föreningsstämmans beslut.

Till styrelse valdes: Herr Alve Bruzell, Herr Gösta Asplund, Herr Åke Olsson, Fru Karin Olsson, Fru Anna Eriksson, Herr Gösta Lönnberg och Herr Valter Eriksson. Till suppleanter valdes: Fru Doris Eriksson och Herr Enoch Nordström. Till styrelsens ordförande valdes Herr Åke Olsson.
Vid protokollet Emil Eneberg Justeras Sten Olsson och Enoch Nordström.

Det finns inte några protokoll eller andra handlingar, som belyser, vad som hände och om det var några möten eller förhandlingar med Västerhaninge Kommun, som Muskö ingick i från 1951

Styrelseberättelse för åren 1952-1953.

Under perioden har Hembygdsgården använts betydligt mer än tidigare år. Föreningar och privata personer har betalt hyra. Kommunen har betalt för brandkåren, biblioteket och skolbespisningen. Muskö kyrkokör har haft körövningar, samt under Kyrkans reparation har samtliga gudstjänster hållits i Hembygdsgården och för det har kyrkokassan betalt hyra. Hembygdsgårdens ekonomi är förhållandevis god. Påpekas bör att under år 1953 åstadkommits ett överskott på c:a 600 kr, trots att inga gåvomedel influtit.

Styrelsen ser ljust på framtiden. Tack vare de hyror, som måste erläggas för hembygdsgårdens upplåtande till kommunala ändamål och de inkomster, som biografverksamheten avkastar. Vidare kan erinras om den kommande folkökningen, som måste komma till stånd i samband med örlogsvarvets förläggande till Muskö. Denna folkökning kommer att medföra förbättrad ekonomi men samtidigt att ställa stora krav på goda samlingslokaler. Det är därvid av största vikt, att det finnes en Hembygdsgård, som oberoende av kommunala myndigheters godkännande, kan ställas till förfogande i olika sammanhang.

Muskö den 12 mars 1954.

Styrelseberättelsen är inte undertecknad. Det står inget om några förhandlingar med Västerhaninge kommun. När nu ekonomin går bättre, vill man fortsätta ha Hembygdsgården i Musköbornas ägo, men man har inte löst frågan om medlemmar och andelskapital.

I ett odaterat brev skrivet till samtliga Musköbor 1959 underskrivet av Valter Ericsson, Gunter Niemeyer, Karin Olsson, Åke Olsson, Ingemar Sunnerstam och Siv Öman står.

Vem äger egentligen Hembygdsgården?

När Hembygdsgården uppfördes efter kriget, lämnade enskilda och på Muskö då befintliga organisationer avsevärda bidrag till Hembygdsgårdens byggande. Sedan dess har organisationerna i stort sett upplösts. Allt oftare har frågan aktualiserats sista tiden: Vem äger då egentligen Hembygdsgården?

Det förhåller sig i själva verket så, att de ursprungliga stadgarna förutsatte, att i samband med byggnationen s.k. andelsbevis skulle saluföras, genom vilka Musköborna skulle kunna förvärva delägarrätten i föreningen och dess Hembygdsgård. Man planerade 100 andelar à 10 kr. Eftersom sådana bevis aldrig sålts, har äganderättsfrågan aldrig fått sin lösning. Ärendet togs upp av den kommitte, som haft att förbereda den nödvändiga omarbetningen av de i flera avseende föråldrade stadgarna. Kommitten menade, att det enklaste sättet att lösa ägarfrågan vore att göra verklighet av det, som stadgarna förutsätter, nämligen försäljning av sådana andelar, genom vilka delägarrätten vinnes.

Som en följd av att de nya stadgarna godkänts vid föreningens årsmöte, kommer nu fr.o.m. 1 juli 1959 100 andelar om vardera 10 kr. att försäljas genom Hembygdsgårdens kassör Åke Olsson, Skarpa. I första omgången säljs endast en andel till varje Musköbo. Fr.o.m. 1 juli 1959 kommer därmed endast andelsägare att ha bestämmande- och rösträtt i ting, som rör Hembygdsgårdens förvaltning och skötsel.

DU, SOM KÄNNER ANSVAR FÖR VÅR HEMBYGDSÅRD, STÖD DEN EKONOMISKT OCH TAG DEL AV DESS FÖRVALTNING GENOM ATT KÖPA EN ANDEL!

Vid årsmötet den 12 april beslöts enhälligt att godkänna styrelsens förslag att ändra stadgarna. De nya stadgarna registrerades av Länsstyrelsen 12 februari 1960.

Ägargrupp av Musköbor

När det bildas en ekonomisk förening, skall det numera vara 3 medlemmar, det skrives stadgar som anger, vilka som antas till medlemmar och vilken insats, som skall erläggas. När medlemmen blivit antagen, betalas insatsen och andelen skapas. Det finnes inga färdiga insatser att köpa. Det kan finnas en målsättning att värva medlemmar. I fallet med föreningen Muskö Hembygdsgård var avsikten att skapa en ägargrupp bestående av Musköbor. Finansieringen var redan avklarad i form av lån, gåvor och ideellt arbete av betydande storlek. Medlem kan begära utträde och få tillbaka sin insats, om insatskapitalet finnes i behåll, även bli utesluten, om medlemmen inte följer stadgar och skadar förningen. Styrelsen kan inte lösa in andelar.

När en person säljer sin andel eller avlider har personen, som köpt andelen eller tillskiftats andelen i ett arvskifte, ansöka om medlemskap inom sex månader. Annars anses personen ha begärt utträde. Samma bör gälla för en förening, som upphört.

I bokföringen för 1959 finns uppgiften, att 38 personer beviljats inträde och 380 kr inbetalts. Ingen uppgift om vilka som inbetalt, ingen post i balansräkningen under eget kapital/ andelskapital. I 1969 års bokslut finns uppgiften i balansräkningen under eget kapital/ andelskapital 420 kr vilket borde betyda, att 42 medlemmar fram till 1969 betalt för andel.

Ogiltiga stadgar

Vid årsmötet den 14 maj 1973 godtogs de nya stadgarna för föreningen. Dessa stadgar är inte registrerade av Länsstyrelsen och därför ogiltiga.

§4. Föreningen är öppen för medlemskap för föreningar och enskilda, bosatta på Muskö. Medlem skall deltaga i föreningen med en insats à 10 kronor samt äger deltaga med mer än en insats. Insatsen erlägges kontant vid anmodan. Föreningar skall ha minst fem (5) andelar.

§6 C) Varje medlem, som utgöres av en förening, äger vid föreningsstämma fem (5) röster. Envar annan medlem har vid föreningsstämma en röst.

I Balansräkningen finns under eget kapital/ andelskapital för
1982: 420 kr,
1986: 640 kr,
1987: 2340 kr,
1990: 2560 kr,
1991: 2560 kr och
1992: 2560 kr.

Sedan saknas uppgifter om andelskapital. Det saknas medlemsförteckning. Två andelsbevis har jag sett, flera har sagt att de betalt.

I bokföringen för åren 1986 1987 finns noteringar om inbetalda andelar.

Andelar Kronor
Hem och skola 5 100
Hans Karlsson 2 40
Gösta Lönnberg 2 40
Muskö Bridgeklubb 5 100
Muskö Gov 5 100
Arne Kappel 2 40
Muskö If 8 200
Andel FB 10 1000
Tommy Magnusson 2 40
L Rading 2 40
Friluftsfrämjandet 5 100

Bokföring, årsmötesprotokoll, styrelseprotokoll efter 1993 saknas. Polisanmälan är inlämnad av dåvarande ordföranden Allan Pilblad den 2005 02 26 angående försvunna bokföringspärmar. Någon har olovligen tillgripit pärmarna.

Under 1990 talet har det skrivits nya stadgar. Det finnes inget datum när de är antagna utan bara en stämpel Haninge Kommun Lokaler och säkerhet 1997 08 05. Bolagsverket har ingen uppgift, att de är registrerade. Stadgarna saknar en väsentlig uppgift och är felaktig på en annan. Det, som saknas, är att det finns ingen uppgift vad medlemmarna skall betala i insats. Den felaktiga är, att vissa medlemmar saknar rösträtt. Bolagsverket anser, att det är fel, om vissa medlemmar saknar rösträtt. Det går att ha villkor som till exempel anger att insats och medlemsavgift skall vara betalt. Så lyder den aktuella paragrafen. Paragrafen om insats saknas.

§3 Föreningen är öppen för varje ideell förening på Muskö. Ansökan skall ske skriftligt till styrelsen som beslutar om medlemskap. Varje förening har 3 röster på årsstämman.
Andra föreningar och enskilda personer kan erhålla medlemskap efter skriftlig ansökan till styrelsen, dock har dessa föreningar och enskilda personer ingen rösträtt på årsstämman

Är stadgarna inte registrerade begås fel om de användes. Kunskapen om ekonomiska föreningar hos de som skrivit och de som röstat på årsmötet för att antaga dessa stadgar har stora brister.

Nya stadgar 2013

Vid en extra stämma antogs 26 juni 2013 nya stadgar. Dessa stadgar har också felaktigheter. Finns ingen uppgift vad medlemmen skall betala i insats. Det står inte vilka som antas till medlemmar utan vilka som är medlemmar. Vidare som sista paragraf att medlemmarna om föreningen avslutas och det finns ett underskott skall medlemsföreningarna solidariskt och till lika andel betala de skulder som föreningen kan ha då den upplöses.

§ 3 För en ekonomisk förenings förpliktelser svara endast föreningens tillgångar.
Även här brister det i kunskap vad gäller ekonomiska föreningar.

Stora oklarheter om insatskapital

Vid en ordinarie stämma 20 juni 2016 antogs nya stadgar.

Genom en felaktig uppgift att föreningens insatskapital betalades när föreningen bildades 1943 av Muskö idrottsförening, Muskö Hembygdsförening, Skytteföreningen, Marinlottaföreningen, och Arbetarkommunen.

Dessa föreningar skulle ha betalat en insats på 2000 kronor var och att det sammanlagda insatskapitalet var 10.000 kronor. Denna uppgift lämnades av Lars Vestersköld som visade ett dokument som är skapat av första paragraferna i årsmötesprotokollet från 1951 och något annat dokument. Lars Vestersköld lämnade också en uppgift att det var föreningarna som från början var ägare av FMHG men att det vid vissa tillfällen sålts andelsbevis till enskilda personer dock utan rösträtt.

Vid dessa stadgars antagande var inte de rätta förhållandena kända. Nu har dokument återfunnits, som visar de rätta uppgifterna om medlemskap och insatser.

Föreningen bildades utan att några betalade insats. Insatskapitalet skapades först med stadgarna 1959 registrerade av länsstyrelsen 1960.

Andelskapitalet i balansräkningen 1972 var 420 kr. 1973 antogs föreningar som medlemmar. Inga föreningar verkar ha betalt för insats före 1982, eftersom insatskapitalet fortfarande var 420 kr.

I dagboken för 1986 1987 finns noteringar om enskilda och föreningar som betalt insats. Tidigare medlemsförteckning saknas.

Nu har FMHGs styrelse skapat en, som jag har reserverat mig emot. Den anger, att fem föreningar betalt 2.000 kr var sammanlagt 10.000 kr. Det har bokförts så, att 10.000 kronor tagits från eget kapital till inbetalda insatser. Senaste kända balansposten inbetalda insatser är från 1992 och är då 2560 kr. Av nuvarande medlemmar i den medlemsförteckningen, som FMHGs styrelse fattat beslut om, har Idrottsföreningen betalt 200 kr, Hembygdsföreningen vet inte, pensionärsföreningen osäkert, Kulturföreningen och Muskö missions- och stödförening har inte betalt någon insats.

Övriga medlemmar, som betalt insats finns inte med i medlemsförteckningen.

Efter en fråga till bolagsverket, vilka stadgar som är registrerade, uppger Marianne Petterson att när bolagsverket tog över registret från Länsstyrelsen i Stockholms län 1993, fanns bara stadgarna från 1959 registrerade. Sedan har bolagsverket registrerat 2013 och 2016 nya stadgar. Detta betyder, att stadgarna från 1959, som antog enbart enskilda personer som medlemmar gällde till 2013.

Om man använder stadgar som inte är registrerade, gör man fel.

Gunnar Sundberg

Källor
1. Styrelseberätelse 1942-1950
2. Revisionsberättelse 1942-1950
3. Årsmötesprotokoll 13 okt 1951
4. Styrelseberättelse 1952-1953
5. Brev till samtliga Musköbor från styrelsen.
6. Länsstyrelsen.
7. Stadgarna 1973
8. Stadgarna antagna någon gång mellan 1990-2000
9. Stadgar 2013
10. Lag ekonomiska föreningar


Bli medlem!

Stöd Muskö Hembygdsförening genom att bli medlem.

Som medlem får du MUSKÖBLADET hem i din brevlåda.

Läs mer här!


Ur Musköbladet nr 2, 2017

Vinster till lotterier!

Muskö Hembygdsförening tar gärna emot vinster till våra lotterier på Muskö hembygdsdag.

Jagaren Gästriklands ankare på Grytholmen

I februari fraktades det 2,5 ton tunga ankaret från Lugnet ner till Grytholmen där det nu kan beskådas på Friluftsmuseet.

Ortnamn på Muskö – Våtängen

Våtängen är namnet på den stora jordbruksslätten mellan Ludvigsberg och Mälby på båda sidor av Muskövägen.

Auktion i Missionshuset den 1 juli

Muskö missions- och stödförening har auktion i Missionshuset på Hammarvägen den 1 juli.