”Klas Uggla” fortfarande synlig närmast, fattar eld av den brinnande oljan kantrar och sjunker.

Om man frågar de äldre musköborna var de befann sig och vad de sysslade med den 17 september 1941 kan alla svara vad de gjorde och var de befann sig just den dagen.

Det var en onsdag, en dag med vackert väder, det var på förmiddagen, då luften plötsligt slets sönder av en fruktansvärd explosion.

Tryckvågen var så stark att människor i arbete som fordrade en hukande ställning plötsligt fann sig sittande på marken tills deras öron i nästa ögonblick nåddes av det hemska dån, som alstrades av explosionen.

Allas blickar riktades mot norr, varifrån dånet kom. Flera explosioner utlöste varandra och ett enormt, svart rökmoln steg mot himlen.

Den dagens musköbor förstod givetvis att något mycket dramatiskt hade inträffat. Många trodde att det pågående kriget nått Sverige och att flottans båtar och anläggningar i och kring Horsfjärden bombades.

De som var ägare till en radioapparat slog på den och det dröjde inte länge förrän det blev extra nyhetssändningar, som berättade att tre jagare sprängts i luften på Märsgarn och sjunkit.

Sabotage eller olyckshändelse – orsaken till jagarolyckan på Horsfjärden för 75 år sedan, har aldrig kunnat klarläggas.

VÅLDSAM EXPLOSION

33 sjömän omkom när tre jagare, ”Klas Uggla”, ”Klas Horn” och ”Göteborg”, sjönk efter våldsamma explosioner och brand ombord. Att inte fler omkom berodde på att hälften av besättningarna på två av jagarna var hemma på permission.

Jagarna låg förtöjda på Märsgarn. På kvällen den 16 september hade de gått in i Märsgarnsviken efter tre månader till sjöss och förtöjt bredvid varandra.

Dagen efter vid tiotiden på förmiddagen inträffar en kraftig explosion i aktern på Göteborg. Torpederna exploderade, akterskeppet trasades sönder och fartyget började slå runt. Då gled minorna och sjunkbomberna ner i vattnet och exploderade. Därefter utspelades ungefär samma händelseförlopp på Klas Horn intill. Klockan 10.10 sjönk Göteborg och en kvart senare Klas Horn. Klas Uggla fattade eld i ett hav av brinnande olja kring fartyget och sjönk 11.15. Alla tre jagarna sjönk inom loppet av en timme.

När allt hade exploderat och brunnit färdigt var vattenytan täckt av massor av bråte och delar från omkomna sjömän. De chockade överlevande, många blödande av splitterskador, samlades vid flyghangaren där de försågs med hinkar för att samla ihop likdelar på marken och i träden.

Flera som flydde från fartygen hade gömt sig bakom ett stort stenblock vid stranden. Stenens yta mot olycksplatsen planades senare av och namnen på de 33 omkomna graverades in.

TYSKA TRANSITERINGAR

De tre sänkta jagarna deltog i eskorttjänst på Östersjön, och skyddade tyska sjötransporter av krigsmaterial för kriget mot Sovjetunionen.
Olyckan inträffade några månader efter den svenska samlingsregeringens så kallade ”midsommarkris” som inleddes den 22 juni 1941. Samma dag anföll Hitlers krigsmakt Sovjetunionen i ”Operation Barbarossa” samtidigt som svenska regeringen ledd av Per Albin Hansson ställdes inför hårda tyska krav.

Transitering av 163:e tyska infanteridivisionen från Norge till Finland på svenska järnvägar, utnyttjande av telefon och telegraf, tillträde för tyska fartyg i svenska hamnar, inga hindrande svenska mineringar till sjöss, var några av kraven.

Den svenska regeringen beslutade under stor vånda att tillåta den tyska transiteringen den 24 juni.

TEORI OM SABOTAGE

Att sabotage låg bakom jagarolyckan är en teori som intresserat militära forskare. Två av de krigförande parterna, Sovjetunionen och England, hade motiv för att skada den svenska kustflottan, som indirekt hjälpte den tyska krigsmakten till sjöss.

Jagarolyckan var en av flera händelser år 1941. I början av juli omgrupperas en svensk jagardivision till Västerviksområdet, och sedan startar den första svenska konvojtjänsten av tyska fartyg. En vecka senare, den 19 juli, exploderar ett tågsätt med ammunition i Krylbo. Tio dagar senare genomförs en svensk eskortering av 35 tyska fartyg. En månad senare intar tyska krigsmakten Tallin i Estland och knappt tre veckor senare, den 17 september 1941, inträffar jagarolyckan i Horsfjärden.

Sovjetvänliga eller Hitlerfientliga svenskar, norska motståndsmän eller grupper som stod under engelsk kontroll kan ha varit tänkbara sabotörer.

BÄRGNINGEN AV JAGARNA

Neptunbolaget bärgade de tre fartygen. Klas Uggla var så skadad att hon inte gick att reparera. De två övriga återställdes genom att förskeppen reparerades på land och sjösattes för att i sjön svetsas ihop med de nytillverkade akterskeppen. De var åter i tjänst 1943 och tjänstgjorde sedan fram till 1958.

Sammanställning J.K
Källor: Erik Eriksson, Bo Stjernström, Anders Öhman

 


Bli medlem!

Stöd Muskö Hembygdsförening genom att bli medlem.

Som medlem får du MUSKÖBLADET hem i din brevlåda.

Läs mer här!


Ur Musköbladet nr 1, 2017

Gökottevandring på Kristi himmelfärdsdag

Vi träffas klockan 07.00 för en vandring på 3-4 timmar.

Ett gammalt fotografi – Ludvigsbergs herrgård

Denna akvarell är troligen den äldsta bild som visar något om livet på Muskö. Den är målad i början av 1800-talet av Carl Wilhelm Swedman.

Mordbrandsrättegången måste göras om

Den misstänkta 65-åriga mannen i Muskö-dådet är inte psykiskt sjuk – och kommer få fängelse om han döms. Men hela rättegången ska nu tas om sedan nya uppgifter framkommit från mannen i förhör.

Livet på ett Muskötorp 1920-1930-talet Del 20

Oktober månad, nu är den ”riktiga” hösten inne. Men ännu kan dagarna vara soliga och varma, korna betar fortfarande på vallarna några timmar varje dag.