Mycket har väl skrivits om livet på torp och småbruk runt om i vårt land, varför följande skildring av många kanske anses överflödig.
Men som en beskrivning av skärgårdsbons ofta särpräglade liv på isolerade öar, som något av en amfibie levande både på land och på vatten, sökande sin näring både ur åkern och ur sjön och som en dokumentation av förfädernas strävsamma liv på ett skärgårdstorp, kan den ändå ha sitt berättigande.
Muskö 1990 Erik Eriksson

Vinter

Läsning

Vintermörkret lämnar tid över till läsning, om man har något att läsa, det är ont om böcker och tidningar. Tre böcker finns dock på varje torp: bibel, psalmbok och almanacka, av vilken den sistnämnda är den mest lästa. I den studerar man och håller reda på månens faser och upp- och nedgång, vilket har betydelse för fisket.

Man längtar alltid efter ”fullmåneveckan”, då man kan promenera vart som helst utan att medföra lykta. Almanackan fungerar också som ett slags dagbok, i den antecknar man när korna blivit betäckta, när kalvar fötts, vilken dag man köpte grisen och så vidare.

I många torp finns ännu kvar en gammal bibel, kanske också en andaktsbok, tryckta någon gång på 1800-talet och skänkta till torpen av herrgårdarna, i varje torp måste alltid finnas en bibel och en andaktsbok med utdrag ur olika bibelställen som till exempel: ”Överheten är tillsatt av Gud och skall åtlydas” etcetera. Torparens överhet var i första hand herrgården, som på detta sätt ville hålla torparen ”under Herrans tukt och förmaning”.

Dessa gamla böcker är tryckta i den ålderdomliga frakturstilen och numera är det inte många, som kan läsa dem, men en och annan av de äldre har kunskapen kvar.

Böckerna ligger undanstoppade i ett hörn på någon hylla, ibland tas de fram, barnen vill titta i dem och far- eller morföräldrar hjälper dem att tyda de underliga bokstäverna. Barnen är särskilt intresserade av begynnelsebokstäverna, de stora snirklade versalerna. Innanför pärmarna i dessa gamla böcker – om pärmarna överhuvudtaget finns kvar – kan man ofta i bleknad bläckskrift läsa namnet på någon tidigare brukare av torpet, kanske någon av barnens förfäder, under namnet står alltid födelsedatum och födelseår angivet.

Av profan litteratur har man inte mycket i stugorna, någon gång köper man en 25-öres roman, som ges ut av förlagen, häftade, i stora upplagor och faktiskt inte kostar mer än 25 öre.

”25-öresroman” har blivit en föraktfull benämning på dessa böcker, helt oberättigat för övrigt, serien 25-öres böcker, som väl närmast kan ses som en föregångare till vår tids pocketupplagor, omfattar verk av våra bästa författare. Den som äger en 25-öresroman lånar gärna ut den till en vän, som när hon eller han läst den i sin tur lånar ut den, på så sätt hamnar den i alla stugor på ön och när den till slut återkommer till den ursprunglige ägaren – om den återkommer – består den oftast bara av en bunt lösa blad.

Sockenbiblioteket

På Muskö finns sedan länge ett litet sockenbibliotek, inhyst i en vrå i skolan, visserligen ett litet bibliotek men med verk av kända författare, noga utvald ”god” litteratur. Men under de här årtiondena, framförallt under 1930-talet, dyker den moderna litteraturen upp även på Muskö, skriven av författare med en ny syn på de flesta av livets företeelser, särskilt på kärlek och politik.

Dessa böcker efterfrågas av musköborna och inköps för bibliotekets räkning av ”överheten”, vilket vid genomläsning av böckerna finner dem högst olämpliga att sätta i händerna på folket, framförallt då ungdomen. ”Överheten”, som vi sett från den gamla andaktsboken ”är tillsatt av Gud” känner ett socialt ansvar för undersåtarna och anser sig inte kunna tillråda att böcker med ett innehåll, som kan väcka upproriska och oppositionella tankar i sinnena med åtföljande dålig moral, läses i stugorna. Nej, den här moderna litteraturen får helt enkelt inte ställas upp bredvid sockenbibliotekets ”goda” böcker! Men var skall man göra av dem? Böckerna är ju dyra i inköp, man kan väl inte bara slänga dem?

Då anmäler en person sig villig att ta hand om böckerna och personen i fråga är Knut i Nålsöga, en man med radikala idéer och öppen för tidens strömningar. Med bortvänt ansikte och med långt utsträckta händer överlämnar ”Överheten” denna ”smutslitteratur” till Knut, som tar den hem till sig i Nålsöga och ställer upp den i en lång rad på en hylla i sin kammare.

Knuts eget lilla lånebibliotek, som omfattar verk av Vilhelm Moberg, Ivar Lo, Harry Martinsson, Jan Fridegård med flera, en hel rad av de moderna proletärförfattarna.

Nu är läshungriga musköbor i den unika situationen att ha tillgång till två bibliotek och det på en ö med gles och fåtalig befolkning. De som vill läsa de gamla klassikerna går till sockenbiblioteket, de som föredrar modern litteratur går till Knuts bibliotek i Nålsöga.

Det här förhållandet med två förvaringsställen för låneböcker fortgick ända till år 1947, då biblioteket på Enock Nordströms initiativ fick egen lokal, i Hembygdsgården och alla böcker från de båda ”biblioteken” samlades under en hatt och det nya biblioteket under Enocks kunniga ledning utvecklades till det fina och välförsedda bibliotek musköborna har tillgång till i dag.

Dagstidningar

Redan på 1920-talet börjar även en del av stugornas folk hålla sig med en dagstidning, man prenumererar och det är tre tidningar, som förekommer på Muskö: Stockholmstidningen, som nog är mest spridd, kanske för namnets skull, det som kommer från kungliga huvudstaden måste ju vara fint, Svenska Morgonbladet – även kallad ”Svenska Morr”, måhända för sin ofta argsints kritik av moderna samhällsföreteelser – läses mestadels av de frireligiösa – samt Aftonbladets Halvveckoupplaga, billigast av de här tre nämnda tidningarna och som kommer ut tre gånger i veckan, då får man också en söndagsbilaga, ”Brokiga Blad”, som någon slags litterär efterrätt.

Den tidning man prenumererar på hämtar man i regel vid vaxholmsbåten, styrman har hand om det, men det går också att få den sig tillsänd per post.

Det läses i stugorna i höst- och vintermörkret och när man träffas diskuterar man vad man läser, särskilt sådant som står i tidningarna.
Men ingen tidning och ingen bok studeras så flitigt och väcker så många önskningar och drömmar till liv som Åhlén och Holms illustrerade postorderkatalog, särskilt den flera hundra sidor tjocka höst- och vinterkatalogen.

(fortsättning i nästa nummer)


Bli medlem!

Stöd Muskö Hembygdsförening genom att bli medlem.

Som medlem får du MUSKÖBLADET hem i din brevlåda.

Läs mer här!


Ur Musköbladet nr 1, 2018

Till våren kommer Arbottnas åkrar att brukas igen!

Det är många år sedan åkrarna på Arbottna användes. Men nu är det äntligen dags att börja bruka markerna igen.

Julmarknader

Veckoslutet 2 och 3 december avhölls den traditionsenliga julmarknaden på flera platser på Muskö.

Utredning om containerbränder nedlagd

Natten mot söndagen den 4 juni kom larm om fem containerbränder i Nynäshamn. Samma natt kom ett larm om nedhuggna träd på Strandvägen.

Studiecirkel igen

Vi planerar en studiecirkel kring Musköhistoria i år igen om tillräckligt många anmäler sig. Preliminärt blir det fem kvällar i april och maj med början direkt efter Påsk.