På väggen hemma hänger ett blåmålat skäktträ med en blomsterslinga på daterat 1865. På den tiden var det vanligt att man odlade och beredde lin som man sedan spann garn av och vävde tyg till kläder, handdukar, lakan mm.
Numera är linodling inte så vanligt, men härom året drogs det igång ett projekt på västkusten som gick ut på att återuppväcka intresset för linodling. Det delades då ut fröpåsar med ca 1 msk linfrö, vilket räcker till att odla 1 kvm lin. I år har projektet spridit sig till att omfatta hela landet. Det är landets hemslöjdskonsulenter och hemslöjdsföreningar som ligger bakom projektet. Drygt 5400 fröpåsar har skickats ut i hela landet.
Det finns flera olika sorters lin och man skiljer på oljelin och spånadslin. Oljelin får många blommor vilket är bra om man vill få många frön som man kan pressa ut linolja ur. Spånadslin har färre blommor, men blir istället högre vilket gör att fibrerna blir längre. Det används till att bereda fibrer som bland annat kan användas till att spinna garn. Projektet 1 kvm lin går ut på att odla och bereda spånadslin.
För att trivas vill lin ha mager jord, mycket vatten och sol. 3 månader efter sådd är linet färdigt att ryckas. Man rycker upp hela plantan med rötterna för att få så många och långa fibrer som möjligt.
Sen ska det torkas. Efter att linet torkats så rötas det. Det kan ske genom att man lägger ut det i gräset ett par veckor (landrötning) eller lägger det i vatten några dagar (vattenrötning) Rötningen får limämnen i stjälkarna att lösas upp så att fibrerna som sitter i de yttre delarna av stjälken kan frigöras från veden innanför. Efter rötningen torkas linet igen och sparas tills det är dags att bereda det vidare.
Nästa steg är att man bråkar linet. Då knäcker man veden genom att slå/klämma linkärven i en linbråka. Därefter skäktar man linet. Det innebär att man slår bort ved från fibrerna med hjälp av ett skäktträ. Skäktträet kan liknas vid en tunn bräda med handtag på. Efter det häcklas linet. Man kammar då linet genom att dra fibrerna genom kammar/borstar som består av stålpiggar eller spikar fastsatta i en bräda. Efter dessa olika steg så har man utvunnit fibrer som man tex kan spinna garn av.
När jag hörde talas om projektet 1 kvm lin så beslöt jag mig för att delta. Jag värvade även Veronika Ersson på Algatan och Anita Hjelm på Landängen till projektet. Vi och Katarina Hall från Segersäng har haft en Messenger grupp där vi har delat bilder och diskuterat våra odlingar under sommaren. Vi sådde vårt lin vid olika tillfällen i början av maj. Efter någon vecka tittade små plantor upp. I juli blommade linet med skira blå blommor som slog ut på morgonen och hade blommat färdigt på eftermiddagen. På sensommaren ryckte vi upp linet. De individuella odlingsresultaten varierar mellan enstaka strån och en rejäl kärve. Det finns många faktorer som kan påverka odlingsresultatet tex sorkar, sniglar, rådjur och inte minst torka.
Första helgen i oktober träffades vi på Grytholmen för att bereda vårt lin tillsammans. Ingen av oss har tidigare erfarenhet av linodling och linberedning. Hur det gick kanske Musköbladet återkommer till senare. Det har varit ett mycket roligt och givande projekt. Kanske kan vi bli fler linodlare på Muskö till nästa år som sen träffas och bråkar på Grytholmen.
Text: Christina Johansson , Landängen
Foto: Veronika Ersson
Bli medlem!
Stöd Muskö Hembygdsförening genom att bli medlem.
Genom ditt medlemskap stödjer du vården av Muskös kulturarv.
Som medlem får du under året fyra nummer av vår tidning Musköbladet där vi presenterar det som händer i vår socken i nutid och uppsatser om bygdens historia.
Ur Musköbladet nr 4, 2021
