Sanningen om ”Salholmarn”

Nya fakta om Karl Gustav Hansson

Min fru och jag gick en kurs i släktforskning om hur man läser kyrkböckerna.

Man har födelsebok och där antecknas barnens födelse, dop, och vad föräldrarna heter samt var de bor. Även faddrar och dopvittnen antecknas.

I husförhörslängden är familjen antecknad med fadern först sedan modern och barnen och övriga personer, som bor i hushållet, längre ner på sidan.

Prästen antecknade när och i vilken församling alla var födda. Om någon flyttat in eller ut var det antecknat och om personen var gift, änka eller änkling. Det finns uppgifter om vaccination, läskunnighet, kunnighet i katekesen och om och när man tagit nattvarden.

Efter 1900 heter boken församlingsbok. Husförhöret har upphört. Övriga kyrkböcker är: in- och utflyttningslängd, vigselbok, konfirmationsbok samt död- och begravningsbok.

I Stockholm mellan 1878 och 1926 klarade inte kyrkan på grund av flyttning inom församlingarna att föra husförhörslängd/församlingsbok, utan man inrättade rotemansregister.

Kyrkböckerna finns avfotograferade. Man köper ett abonnemang hämtat från internet.

Rotemansarkivet, som finns hos Stockholms stadsarkiv, finns på internet och på dvd. Digitaliseringen är inte klar av alla rotar.

När man hittar uppgifter i kyrkböcker och rotemansarkiv bekräftar man en historia som finns eller så upptäcker man att den är helt eller delvis osann. Följande hittade jag och nedanstående uppgifter återfinner man i kyrkböcker och rotemansarkiv.

Jag hörde för länge sedan om Hansson, som bodde i en enkel koja på Salholmen. Det sades att han varit chaufför i Stockholm och varit med om en trafikolycka som tog honom så hårt att han köpte Salholmen och levde som en eremit resten av livet där.

Det har skrivits i Stockholmstidningen den 22 november 1929 om ”Fången på Salholmen”. Richard Roosvall har sedan skrivit en dramadokumentär. Gogglar man på Salholmen hittar man den. Berättelsen har funnits att läsa i tidningarna Skärgården och Musköbladet.

I artikeln står att Hansson startade ett taxiåkeri på Södermalm i slutet av 1920-talet. En morgon när han backar ut bilen känner han en lättare stöt i karossen. När han kliver ur bilen ser han sin älskade fru ligga livlös på marken. Hon förs till sjukhus, där hon avlider.

Bedövad av sorg köper han Salholmen av Hem på Landet för 600 kronor. Parets nyfödda dotter utackorderas till en fosterfamilj. Våren 1927 ror han iförd sin chaufförkostym hela vägen från Stockholm till Salholmen där han bygger en enkel stenkoja.

I Muskö församlingsbok som omfattar 1925-1934, sidan 60 Snappudd framgår följande: Hansson Karl Gustav Alfred född 1886 7 /7 Rättvik. Änkling 1917 3/7. Inflyttad från Sigtuna 1927 6/9. Död 1931 4/1. Efterlämnar dottern Maud Margareta född 1917, adress chaufför Sven Eklund, Rånäs.

Prästen har även skrivit att Hansson blev änkling 3/7 1917 efter Agnes Margareta Svensson.

Berättelsen verkar inte stämma med anteckningarna i kyrkboken. Det är tio år mellan hustruns död och flytten till Salholmen. Dessutom kommer han dit från Sigtuna. Min nyfikenhet väcktes för vidare forskning.

Hansson är född på barnbördshuset Pro Patria, som låg på Sveavägen men föräldrarna är kyrkskrivna i Rättvik. Därför är han inskriven i Rättviks födelsebok, men det står i en anteckning att förlossningen skedde på Pro Patria. Om föräldrarna är antecknat att de är baptister. Även hans mormor står som baptist.

Familjen kyrkskriver sig i Stockholm. Pappan arbetar som murare. Mamman död när Karl Gustav är 2,5 år. 1889 flyttar Britta Andersson in som piga och flyttar ut 1890. Johanna Persdotter flyttar in som piga 1890 och flyttar ut 1890. Tekla Jonsson flyttar in som piga 1890. Fadern gifter sig med henne 1891. De skiljer sig 1894. Vendla Erikson flyttar in som piga 1892 och flyttar ut 1893. Wilhelmina flyttar in 1898 som hushållerska. De gifter sig 1900 och skiljer sig 1920.

Karl Gustav Hansson flyttar hemifrån 1902 som dräng till Vansö, Össeby-Garn, Kårsta, Vallentuna, Hässelby och tillbaka till Skånegatan i Stockholm.

1914 gifter sig Karl Gustav Hansson med Agneta Margareta Svensson Plym från Hemmesta på Värmdö. Vigsel i Matteus församling. De bosätter sig på Birger Jarlsgatan i Johannes församling. För Johannes och Matteus församlingar är inte rotemansarkivets digitalisering klart. Kyrkböckerna omfattar endast födelsebok, in- och utflyttning och dödbok. Jag kan inte se i rotemansarkivet, hur hushållet såg ut.

1917 föds dottern Maud Margareta. Åtta dagar efter förlossningen dör mamman i bukhinneinflammation på Södra Barnbördshuset. Således inte i en trafikolycka.

Det måste ha varit svårt att både vara chaufför och sköta en nyfödd flicka. Jag kan inte nu se hur många som bodde i hushållet, men jag ser i utflyttningslängden från Johannes och inflyttningen till Matteus församling 1919, att både Karl Gustav och Maud Margareta Hansson flyttar till Tomtebogatan 2.

Från Matteus församling flyttar Maud Margareta 28 juli 1922 men då inte från samma rote som Karl Gustav 25 november 1922. När även dessa rotar är digitaliserade kommer jag att kunna se, när de bodde i samma hushåll och om någon mer bodde hos dem.

Maud Margareta kom som fosterbarn till Sven Eklund i Rånäs. Inte heller han döpt av svenska kyrkan.

Karl Gustav Hansson flyttar till Sigtuna som arbetare. 1923 kommer han tillbaka till Stockholm nu till arbetsinrättningen Maria Högalid. 1926 åter till Sigtuna till Aludden som trädgårdsarbetare.

Han köper Salholmen av Hem på Landet 1927.

Maud Margareta gifter sig 1942 med hemmansägaren Gösta Arvid Karlsson. De får enligt uppgift i bouppteckningen efter Gösta Karlsson registrerad 29 maj 1991 en son Lars Arvidsson född den 15 februari 1945 boende 1990 i Sigtuna. Maud Margareta dör den 20 november 1994 boende i Sigtuna.

Historien om varför Karl Gustav Hansson köpte och bosatte sig på Salholmen, som fanns införd i Stockholmstidningen, Skärgårdstidningen och Musköbladet samt Richard Roosvalls dramadokumentär, verkar skilja sig en hel del från kyrkböcker och rotemansarkiv.

Gunnar Sundberg