…från min horisont.
Högsommar blir höst 2021
Vi brukade äta lunch utomhus i skuggan ibland i juli-augusti. För att nå skuggan måste vi passera en bit brunbränd gräsmatta, som vi kallade ”purgatorio”, ursprungligen ett kristet/kyrkligt begrepp, skärselden, som själen måste passera för att nå paradiset. Alltnog, i skuggan var det skönt. Ganska lite myggor och getingar denna sommar, men på gott och ont. Insekterna och spindlarna, som det för övrigt var gott om, är ju huvudfödan för många småfåglars häckning och jag undrar hur det gick för lövsångare och flugsnappare att få ut flygfärdiga ungar. Inte så bra, tror jag, i varje fall inte i min närhet.
Några som höll igång häckningen var en envis trädgårdssångare i strandskogen och ringduvorna som kuttrade i de höga lövträden en bra bit in i juli. Men rosorna trivdes. De blommade tidigt, snabbt och rikligt i den varma juli och en och annan finns fortfarande i blom när detta skrivs.
Röster tystnade. Så försvann de skränande starflockarna redan i juli på sin kringstrykande färd kors och tvärs genom Europa, och fisktärnorna, som ska hinna ner och vända i Sydafrikanska vatten för att vara tillbaka här i april. De tystnade i augusti. Och tranrop hördes inte mer. En och annan ormvråk finns fortfarande kvar, men de från himlen kattjamande ungfåglarna har nog stuckit söderut.
Vem äter vad av smörgåsbordet i natur och trädgård? Det har vi ibland frågat oss. Att ekorren äter/och lagrar valnötter visste vi, men i år var de få ekorrar och mycket valnötter. Vi fick en liten skörd men vem åt upp resten? Vem hackar genom ytterhölje och skal på nedfallna nötter. Fasantuppen är misstänkt. Vildsvinen bökade upp ett av våra potatisland, men lät potatisarna vara. Något godare måste ha funnits. Att det var älgen som åt upp äpplena och vandaliserade grenar och kvistat på fruktträd syntes på höjden på skadorna. Tur att vi inte har elefant och giraff i vår fauna.
Jag tror att rådjur utvecklar personlig smak. Äpplen, rosor, tulpaner och krokus står allmänt på menyn, men i år har någon ätit tomater. I flera år har vi vid flera tillfällen odlat frilandstomater utan speciellt skydd och de har fått vara ifred, men i år har någon ätit såväl kart som blast. Rådjur är misstänkta.
I och kring vattnet i viken händer också saker. Svanparet som fick fem ungar vid Sundsbryggan kring midsommar finns kvar, men uppehåller sig nu ibland på andra sidan kanalen och så finns det fler svanar, ensamma eller i par. Dessutom har sångsvanar uppenbarat sig, så vem som bestämmer i Hammarviken verkar oklart. Bävrarna har fällt en det buskar och mindre träd av rönn och körsbär längs stränderna och en stadig rishög under ytan syntes i september. Bobygge eller matlager?
När jag började fundera på den här texten yrde höstlöven och virvlade omkring i den friska, byiga vinden. Det var i slutet av september det, men tankarna gick till juli-augusti. Då var det inte löv utan små vita fjärilar som fyllde luften ganska rikligt, blandade med en och annan amiral. Fjärilarna tillsammans med trollsländor och en och annan humla bland fibblorna på ängen fick bli ett fint sommarminne.
Vid Hammarviken
i månadsskiftet september/oktober. Bengt B
Bli medlem!
Stöd Muskö Hembygdsförening genom att bli medlem.
Genom ditt medlemskap stödjer du vården av Muskös kulturarv.
Som medlem får du under året fyra nummer av vår tidning Musköbladet där vi presenterar det som händer i vår socken i nutid och uppsatser om bygdens historia.
Ur Musköbladet nr 4, 2021
