Muskötunneln passeras av cirka 1300 fordon per dygn. Foto: Johan Bjurer

Den 15 mars 1964 öppnades Muskötunneln för allmän trafik. I över 50 år har tunneln varit en viktig livlina för öns befolkning. Historien om tunnelbygget började när andra världskriget tog slut.

1945 gjordes en inventering för att förbättra kommunikationerna i Stockholms skärgård. Två förslag för kommunikationerna mellan fastlandet och Himmelsö, Herrö, Yxlö och Muskö lades fram i februari 1946.

– Det ena förslaget var en begränsad färjetrafik från Nynäshamn över kalvströmmen till Himmelsö/Herrö och till Yxlan. För att komma till Muskö föreslogs bilfärjetrafik mellan Söderby brygga på fastlandet och Mickerum på Muskö, berättar Bo Stjernström vid Haninge Hembygdsgille.

Det andra förslaget var en väg med brosystem från Nynäsvägen till Himmelsö, Herrö och Yxlö samt färjetrafik mellan Yxlö och södra Muskö, vilket förordades av Länsstyrelsen. Med i dessa diskussioner fanns också frågeställningen om en utflyttning och lokalisering av en flottbas utanför Stockholm. 1948 blev förslaget om en stor örlogsbas på Muskö allvar.

– 1948 års örlogsbasutredning gav väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ett uppdrag att göra nödvändiga undersökningar och kostnadsberäkningar för ett principförslag om ett vägsystem från dåvarande Nynäsvägen över Himmelsö, Herrö, Yxlö och Stora Skramsö till Södra Muskö.

Förslaget innefattade broar över Lundaströmmen, bro över sundet Herrö och Yxlö och bro över Lilla och Stora Skramsösund. Ur militär synpunkt var detta ingen bra lösning då broarna lätt kunde slås ut med flyganfall.

– I sökandet efter en militärt säkrare och effektivare kommunikationslösning kom tunnelförslaget i början av 1950-talet. Det var nytt för Sverige och tog tid att lösa.

Ett förslag var att spränga en lång undervattenstunnel från Alsnäset. Det militärt säkraste förslaget var en kort avtagsväg från Alsnäset och en lång tunnel hela vägen under södra delen av Ådfjärden, Herrö, Mälbyfjärden och Norra änden av Skramsö och upp efter södra änden av Djupskåraberget med en civil koppling till landsvägen på Muskö. Tunneln skulle bli 6 kilometer lång.

– Det fanns även ett kombinationsförslag med en hälften så lång tunnel där vägen över Herrö skulle fortsätta norrut och tunneln dyka under Mälbyfjärden till Musköbasen, men det förslaget togs bort tidigt.

Investeringskostnaderna till en färdig förbindelse beräknades till omkring 120 miljoner kronor, lägst för tunnelalternativet. Bygget skulle vara färdigt mellan 1964 och 1965.

1959 beslöts slutligen att bygga en landförbindelse bestående av väg, två broar och en tunnel i berg. Det var en kompromisslösning med en 11 meter hög bro över Lundaströmmen och en lång bro mellan Herrö och Yxlö och därifrån en lång tunnel till Muskö. Tunneln byggdes av Fortifikationsförvaltningen med firman Bergendahl och Höckert som entreprenör. Under de fyra år som sprängningarna pågick kördes cirka 115 000 kubikmeter berg ut ur tunneln.

– Trots bakslag med vatteninträngning under sprängningsarbetena höll man tidsplanen. Tunneln var höjden av ingenjörskonst. Den var nästan tre kilometer lång med en lägsta bottenpunkt 65 meter under vattenytan, säger Bo Stjernström.

När tunneln öppnades 1963 var den till en början endast förbehållen militär trafik. Den 15 mars 1964 invigdes tunneln för allmän trafik och färjetrafiken mellan Söderby brygga och Muskö lades ner. 1969 invigde kung Gustaf Adolf Musköbasen. 1987 ville Vägverket lägga ner tunneln, men chefen för Marinen ville ha den kvar. Idag har tunneln mindre betydelse för Försvarsmakten som starkt reducerat sin verksamhet på Muskö. När tunneln var ny hade man problem med vattenläckage, som mest 28 000 liter/timme. Detta har genom olika tätningar reducerats till cirka 7 000 liter/timme. Sedan år 2010 utför Trafikverket etappvisa renoveringar av tunnelns väggar och tak. Det yttersta skiktet på tunnelväggen, som består av sprutbetong avlägsnas och ersättas med ny betong. Kompletterande bergförstärkningar utförs och på vissa platser förbättras dräneringen som leder bort vatten och förhindrar isbildning. Muskötunneln är en livlina med stor betydelse för befolkningen på Muskö och lär nog leva kvar länge än. Varje dag passeras tunneln av cirka 1300 fordon.

Text och bild: Johan Bjurer
Källor: Glimtar från Haningebygden, Musköbladet, Wikipedia, Vägverkets arkiv


Bli medlem!

Stöd Muskö Hembygdsförening genom att bli medlem.

Som medlem får du MUSKÖBLADET hem i din brevlåda.

Läs mer här!


Ur Musköbladet nr 1, 2019

Ortnamn på Muskö: Lövhagen

Lövhagen kallas den lilla stuga, som ligger utmed körvägen från Bruksvägen till Hagalund och som har använts som fritidsbostad sedan början av 1950-talet.

Efterlysning!

Vi efterlyser berättelser om personer som var nybyggare under pionjärtiden på våra tomtområden här på Muskö, antingen det är/var du själv eller någon anhörig eller bekant. Det kan vara korta eller långa berättelser.

Daniel Andersson från Muskö i Tanzania

”Vi gör inte skillnad på människor – vi gör otrolig skillnad internationellt!”