Det finns i Hembygdsföreningens ägo pärmar med uppgifter om de flesta Muskösläkter, som bott på Muskö sedan 1700-1800-1900 talet.
Uppgifterna är hämtade ur kyrkböckerna, som endast lämnar ut uppgifter äldre än 70 år.
Det har hämtats uppgifter ur befolkningsskivor, rotemansarkiv samt dödbok.
Uppgifterna har registrerats i släktforskningsprogramet Disgen. Det anges, när och var en person är född och död samt vem personen eventuellt är gift med och vilka barn som eventuellt finns.
Det finns idag Musköbor, som har sina anor till personer födda på Muskö, innan den första husförhörslängden fördes 1728.
Det går att utläsa, vilka Musköbor, som har en gemensam ana, som bodde på Muskö på 1700-1800 talet samt hur man är släkt.
1728 bodde på Muskö 222 och 1886 535 personer.
Inflyttning till Muskö var i huvudsak till herrgårdarna och tegelbruket.
Även de andra gårdarna och torpen behövde arbetskraft. Dessa personer kom i huvudsak från socknarna närmast i endast enstaka fall längre ifrån.
Under slutet av 1800 talet och början av 1900 talet kom flera familjer att ta emot fosterbarn. Det kunde vara någon släkting eller någon annan, som inte kunde ta hand om sitt barn. Dessa kom i huvudsak från Stockholm.
Utflyttning skedde oftast till Stockholm, Österhaninge, Västerhaninge och Ösmo.
Bara några få personer utvandrade till Nordamerika eller blev sjömän.
Gunnar Sundberg
Bli medlem!
Stöd Muskö Hembygdsförening genom att bli medlem.
Som medlem får du MUSKÖBLADET hem i din brevlåda.
Ur Musköbladet nr 4, 2019
