En galiot under segel. Teckningen från 1789 visar hur ”Concordia” såg ut.
Danad av naturen själv är Älvsnabben en ypperlig hamn, rymlig, skyddad för alla väder, helt och hållet sluten mellan två inlopp, Läsund och hamngattet förbi Hundudden. Djupet växlar mellan 9 och 45 meter.
Hamnen har under flera århund-raden spelat en viktig roll i Sveriges historia. Med sitt läge i anslutning till viktiga farleder har den varit till stor hjälp för sjöfarare.
av Bo Stjernström. Kompletteringar av Jan Karlsson.
När galioten ”Concordia” blev vrak vid hundudden
Hon hade lastat i Tyskland. Mest spannmål i säckar. Kaptenen och hans besättning på sju man hade haft en bra utresa från Stralsund, upp över Östersjön.
Året var 1754, det var höst och på Mysingen, just före destinationsorten Stockholm mötte man hård motvind. Några problem att segla det 21 meter långa och välutrustade fartyget betydde det egentligen inte. Ändå var det säkrare att gå in i lä vid Älvsnabben. En hamn som man kände till sen tidigare och där man också kunde proviantera.
”Concordia” förliser
Man ankrade en bit utanför Hundudden, Älvsnabbens sydspets. Uppe mot Kapellön, närmare krogen på Älvsnabben låg redan några mindre lastfartyg. Men genom sundet förbi Gubbholmen gick det nu i den hårda NO-vinden inte att komma längre. Detta skulle senare visa sig bli katastrofalt.
På natten vred vinden över O och mot SO – den enda svåra vindriktningen för denna ankarplats.
När så kulingen drev sjön ända från havet genom Danziger Gatt över Mysingen och rakt mot Hundudden höll ankarbottnen inte längre.
Fartyget började sakta dragga så att det så småningom sprang allvarligt läck i aktern mot den branta klippudden och gick under.
Där ligger hon än i dag. Med aktern på 12 meters djup, brant ner med stäven fortfarande i SO-riktning på 18 meters djup.
Lokalisering av vraket
Om det verkligen gick till så här när hon förliste vet vi inte säkert. Ändå går det att göra denna sannolika berättelse efter läsning av den mycket noggranna beskrivningen av vraket som finns i bokform genom Sjöhistoriska Museet.
Fiskare på Muskö hade länge känt till att det funnits ett nätfäste utanför Hundudden. Man hade vid olika tillfällen fått upp gamla föremål i näten.
När det gjordes en inventering av den muntliga traditionen i området utpekades också fyndplatsen.
Den 30 juli 1968 lokaliserades fartygsvraket av två dykare från kustbevakningen i samband med bärgningen av ett ankare.
Undersökning av vraket
Efter arkivforskningar visade det att vraket är identiskt med skeppet ”Concordia” från Stralsund som sjönk 1754.
1969 gjordes en första undersökning då vraket besiktigades och fotograferades. 1970 gjordes en tvådagars undersökning för att komplettera föregående års fotografering.
Undersökningarna bedrevs sedan under åren 1974 – 1980 då vraket dokumenterades.
Med undantag av skador i aktern är skrovet i det närmare intakt. Ett däckshus akter om den stora lucköppningen har rivits ner och delarna ligger utspridda på däcket. Rodret saknas. Brädgång och relingslist har skadats utom i fören.
Fartyget har varit ett lastfartyg. Skrovet är byggt på kravell och rundgattat. Det är huvudsakligen byggt av ek. Det har en längd över stäv av 21 meter. Bredden på bordläggningen ytterkant vid den stora lucköppningen är 6 meter. Djupet i lastrummet är cirka 2,6 meter. ”Concordia” kan till typen närmast betraktas som en galiot.
Fartyget var lastat med spannmål, sannolikt i säckar eftersom få laggkärlsdelar påträffats.
En sida av en kanonlavett låg för om bråspelet. Det finns även en tegelhög som härrör från kabyssen.
Vid durken i aktern som utgjort förråd återfanns en mängd fynd: del av trappa, ankare med röring, stånglod, gaffel (kan ha varit reservgaffel till mesanen), tågvirke, kompass, redskap. Vidare fanns här vinflaskor, medicinflaskor, mynt, kritpipor, en mängd lerkrukor och benrester.
När man överblickar ”Concordias” fyndkomplex tycker man sig få bekräftat att skepparen haft en viss status. I kajutan drack man te i teservis från Delft, och buteljerat vin till maten, man åt soppa med tennsked, rakade sig i vacker blåmålad fajans.
Vraket sett från ovan. A. Masttopp. B. SB Kranbalk- C. BB Kranbalk. D. Bråspel. E. Kabelrumslucka. F. Förlig lucka till skansen. G. Levang till stagfock. H. Masthål. I. Lastrumslucka. J. Tegelhög rester av kabyssen. K. Pumpränna. L. Kajuta och förråd.
Tre förlisningar vid Älvsnabben
Vid andra arkivundersökningar har uppgifter om ytterligare två fartygsförlisningar vid Ålvsnabben konstaterats. Den ena ägde rum på hösten 1724 då galioten ”Ulrica Eleonora” gick till botten. År 1766 förliste galeasen ”Anna Dorotea”.
Samtliga tre var spannmålslastade och har gått på samma trad, nämligen med spannmål från Pommern till Stockholm.
”Concordia” är en unik historisk lämning
Fartyget vid Hundudden är en unik historisk lämning. Därför är det bestämt att hon skall bevaras i sitt läge så väl som möjligt för framtiden. I den mån det behövs skall underhåll och stabliseringsåtgärder utföras som motverkar nedbrytning.
Fortsättning i nästa nummer
Älvsnabbshamnen av Bo Stjernström
Bli medlem!
Stöd Muskö Hembygdsförening genom att bli medlem.
Genom ditt medlemskap stödjer du vården av Muskös kulturarv.
Som medlem får du under året fyra nummer av vår tidning Musköbladet där vi presenterar det som händer i vår socken i nutid och uppsatser om bygdens historia.
Ur Musköbladet nr 4, 2021
