Illustration. Mina K13.

I mitten av december 1986 slet en fisketrålare loss fyra minor från en fast minlinje vid Mellsten i Danziger Gatt.

Stockholms kustartilleriförsvar som ansvarade för mineringarna startade ett stort pådrag för att så snabbt som möjligt hitta de saknade minorna.

Kustartilleriet, Kustbevakningen, Sjöfartsverket genomsökte samtliga vattenområden och stränder i hela Mysingen.

Även Muskö hemvärn deltog i sökandet. Hans Larsson med sin trålare ”Tösen” transporterade ut oss till Rånö där vi gick efter stränderna och letade minor utan att hitta någon.

Efteråt fick vi aldrig någon information om hur minorna kom till rätta. Däremot fick jag några år senare se en berättelse i Utö Kontakt om en av de saknade minorna som hittats på Utö.

Det är en dråplig historia som vi här återberättar.

J.K

Minnen från en ”riktig mina”

En dag på 80-talet var jag på väg hem till Engsholmen för att äta lunch.

Arbetade på den tiden på Persholmen med att påla bryggstolp. Skräcken hette arbetsbåten bara för att den förde ett fruktansvärt oljud. Skräcken var av stål och var försedd med en luftkyld dieselmotor. På plussidan var den dragstark och hade dragkrok.

När jag hade passerat tältplatsen fick jag syn på något i vattnet som jag uppfattade som en stor boj. Styrde in till stranden för att ta en närmare titt på föremålet. Ja – det var säkert en ”bra att ha” grej. Bojen var försedd med en lång kraftig elkabel som blev utmärkt som bogserlina. Fäste linan i dragkroken och Skräcken drog fint ut det rätt tunga föremålet.

”Bojen” knöts fast vid bryggan på Sandudden för senare lyft upp på land. Emellertid blev den liggande kvar vid bryggan i säkert två månader. Bojen blev nämligen till en utomordentlig trappa. Först klev man på bojen och sen vidare upp på bryggan. Alla på Engsholmen tyckte det var ett utomordentligt bra och praktiskt arrangemang. Min svärfar på den tiden – Kar de Mumma – frågade vad jag skulle göra med bojen och jag föreslog att skära av ena gaveln så att det blev en fin regntunna.

Någon regntunna blev det aldrig av bojen. Under julmarknaden när broder Jan körde Mysing mellan Utö och Årsta hörde han på radion ”varning för drivande minor”!

I efterhand kan man ju tycka att jag borde varit mer funderdersam över ”bojen”. Jag har alltid förknippat en sjömina med horn och gärna en rund form. Min ”boj” tillhörde en fast minering som var avsedd att utlösas från land. Den här minan hade en fisketrålare trålat loss från botten vid Danzigergatt. Kustartilleriet som vapenslaget hette på den tiden hade observerat att fyra minor var bortslitna och en av dessa var min ”boj”. En av minorna hittades vid Harö norr om Sandhamn – så långt hade dom drivit.

För att göra historien kort kom militären fort som fan till Utö med beväpnade vakter och en man med blyklädsel oskadliggjorde min ”boj”. Hade minan detonerat ”skulle i stort sett hela Sandudden ha blivit en sandhög” – sa en av militärerna.

Jag föreslog en hittelön i form av en sprängning (i övningssyfte) i vassarna på Engsholmen. Varje höst var det tradition med andjakt. Kar de Mumma och broder Jan stod på pass medan vi andra gick med grytlock och slog för att skrämma upp änderna. Någon vattenspegel för änderna och andjakten blev det dock inte. Vid jultid kom ett platt paket på posten – Vad kunde det vara? Jo – en LP-skiva med Kustartilleriets paradmarscher.

Men vad ända in i vassen spelade det för roll – jag fick spela deras musik och dom fick igen sin ”boj” – Vilken MINA!

Lars Schröder
(Utö Kontakt december 2013)


Bli medlem!

Stöd Muskö Hembygdsförening genom att bli medlem.

Genom ditt medlemskap stödjer du vården av Muskös kulturarv.

Som medlem får du under året fyra nummer av vår tidning Musköbladet där vi presenterar det som händer i vår socken i nutid och uppsatser om bygdens historia.

 

Läs mer!


Ur Musköbladet nr 1, 2021

Föreningsnytt – Muskö Bygdegård

Bilden ni ser är ett skärmklipp från vårt andra digitala styrelsemöte i Muskö Bygdegårdsförening.
En stor eloge till alla styrelsemedlemmar som har tvingats på en ny teknik, vissa har t.o.m. införskaffat nya datorer för att kunna delta.

Ett gammalt fotografi – Bilfärjan RUNE vid Mickrums brygga

Rune blev 1957 den första bilfärjan och den gick i trafik mellan Mickrum och Söderby brygga i fem år fram till 1962. Ägare och skeppare var John Eriksson.

Start för Källberga

I oktober startade försäljningen av bostäderna i det helt nya området Källberga på Marcus Wallenbergs mark vid Muskövägen i anslutning till före detta Ösmo smide.

Antalet skarvbon i Horsfjärden

Den årliga inventeringen av skarvbon har genomförts av Skärgårdsstiftelsen på uppdrag av Länsstyrelsen.
För Muskös del skriver man att ”en omfattande borttagning av boträd – störning – äggplundring har utförts olagligt”.

God fortsättning

God fortsättning

2020 är väl ett år som vi alla kommer att minnas, vi har och fortsätter med att hålla ut och hålla avstånd.
Ser en ljusning med vaccinet, kommer vi alla att vara vaccinerade till midsommar?
Är det så, då blir det dans på Grytholmen, pensionärslunch, kaffekvällar och kulturella aktiviteter på dansbanan.

Antalet skarvbon i Horsfjärden

Antalet skarvbon i Horsfjärden

Den årliga inventeringen av skarvbon har genomförts av Skärgårdsstiftelsen på uppdrag av Länsstyrelsen.
För Muskös del skriver man att ”en omfattande borttagning av boträd – störning – äggplundring har utförts olagligt”.

Tomtesmyg

Tomtesmyg

Tomtesmyget som Muskö IF anordnade för första gången blev ett uppskattat evenemang.
Barnen som deltog fick leta längs det lilla motionsspåret efter tomtens bortsprungna nissar. Föräldrar och vuxna fick gå en julig tipspromenad där fina priser kunde vinnas.

Start för Källberga

Start för Källberga

I oktober startade försäljningen av bostäderna i det helt nya området Källberga på Marcus Wallenbergs mark vid Muskövägen i anslutning till före detta Ösmo smide.