Beskrivning av fasta fornlämningar i älvsnabbshamnen. Se beskrivning nedan. Illustration: Bengt Grönkvist
Danad av naturen själv är Älvsnabben en ypperlig hamn, rymlig, skyddad för alla väder, helt och hållet sluten mellan två inlopp, Läsund och hamngattet förbi Hundudden. Djupet växlar mellan 9 och 45 meter.
Hamnen har under flera århundraden spelat en viktig roll i Sveriges historia. Med sitt läge i anslutning till viktiga farleder har den varit till stor hjälp för sjöfarare.


1700-talet
Arbottnas ägare på 1700-talet

Gården och Älvsnabbshamnen ägdes av släkten Bååt efter Gyllenhielms död 1650 genom riksskattemästaren Seved Bååt.
Efter hans död 1669 sköttes egendomen av hans arvingar till 1688 då gården genom Karl XI:s reduktion indrogs till kronan.
Ett par år senare förpantades gården till grosshandlaren Herman Hermanni.
Seved Bååts dotter Anna Banèr utlöste gården 1719 och var ägare till sin död 1733.
Sammanlagt var släkten Bååt ägare till Arbottna under cirka femtio år.
1733 blev greven Olof Törnflyckt ägare och några år senare såldes gården till friherren Aleander Magnus Hummerhjelm. Han avled 1752. Redan före hans död hade Arbottna bytt ägare. 1750 ägde stadskamreren Karl Segerlund gården. Han blev mördad 1757.
Genom köp övergick gården till spegelfabrikören Olof Fransson Westerberg som var ägare ett 10-tal år. 1769 köptes godset till släkten Levin genom grosshandlaren Adolf Ludvig Levin.

Älvsnabbshamnen som tullstation

De som var bosatta på Älvsnabben den här tiden var i första hand inte jordbrukare. De hade i stället huvudsakligen sin utkomst av sjöfarten med fiske som sidoinkomst.
Den enda tillåtna farleden till Stockholm var via Älvsnabben, Dalarö och Sandhamn.
Utöver tullverkets en eller två anställda fanns även en krogrörelse. Krogen är för övrigt äldre än tullstationen och den omtalas redan på 1600-talet.
Tullärendena sköttes av en uppsyningsman och för visitation av fartygen fanns en ”besökare”. Titeln ändrades senare till tullvaktmästare. Några namn på uppsyningsmän är kända.
I början av 1700-talet hette uppsyningsmannen Anders Frimodig. Han efterträddes av Anders Roos (1739-1775), från 1776 till sin död 1799 tjänstgjorde Bengt Gillbom.
Några av ”besökarna” under den tiden hette Forsling, Buckhof, far och son, samt Lidberg.
Vid uppsyningsman Gillboms död 1799 tillträdde Erik Hagberg som stannade några år, sedan övertog Magnus Rundberg tjänsten.

Anders Frimodig (1651-1750)

Han är omtalad som den ende på Muskö som fick någon ersättning för de skador som rysshärjningarna åstadkom.
Vid Älvsnabbsäng på västra sidan av Älvsnabben hade han sin stuga. Frimodig flyttade 1736 till Hyttan som pensionär. Han avled 1750 99 år gammal. Hans hustru Katarina flyttade då till undantagsstugan på Kapellbacken (Oxhagen) där hon avled 1756 vid en ålder av 106 år.

Sverige i början av 1700-talet

Det svenska stormaktsväldet som räknar tiden 1611-1718, hade grundlagts under Gustav II Adolfs tid. Under Karl X Gustav och Karl XI hade det svenska stormaktsväldet ytterligare utvidgats och Östersjön kom nära nog bli ett svenskt innanhav.
Under åren februari 1700 till juni 1719, hade den svenska krigsmakten satt upp sammanlagt fem arméer. Över 100.000 man hade stupat eller befann sig i fångenskap. Detta var förödande för en befolkning på cirka 1,5 miljon människor och då beräknat på befolkningen i Sverige, Finland och nuvarande Baltikum.
Till detta kom pesten som på många håll krävde större förluster i människoliv än de regelrätta krigshandlingarna. Pesten hade ett stort utbrott 1710, samtidigt som flera år av missväxt följde.
Att under dessa förhållanden sätta upp nya militära förband innebar oerhörda uppoffringar för befolkningen.
På Muskö fanns det ett 40-tal gårdar och torp och de flesta låg under säteriet Arbottna. Dessutom fanns minst en gård på Frinsholmen, Älvsnabben, Björnholmen, Vitsgarn och Märsgarn.
Det var inga välbeställda människor som befolkade skärgården, tillvaron var knapp för de flesta och livet på öarna var ofta hårdare och mer riskfyllt än på fastlandet.
I huvudsak var skärgårdsbefolkningen fiskare. Detta kompletterades med jakt, djurhållning och ett visst jordbruk.

(fortsättning i nästa nummer)

Beskrivning av fasta fornlämningar i älvsnabbshamnen. Illustration: Bengt Grönkvist

Beskrivning av fasta fornlämningar i älvsnabbshamnen

  1. Krog, bränneri, fattigbössa, torpställe.
  2. Ryssugnar och jättegrytor.
  3. Skans från 1789.
  4. Kruthus från 1789.
  5. Optisk telegraf från 1838.
  6. Stensättningar och ryssugnar.
  7. Ryssugnar.
  8. Frimodigs stuga.
  9. Ryssugnar.
  10. Ryssugnar och danskgravar.
  11. Uggledalen med ryssugnar och lökväxter.
  12. Skötsundet med bro, ryssugnar vid fästena.
  13. Bjurshagens gård.
  14. Ryssugnar.
  15. Jättegrytor 11 st samlade.
  16. Ryssugnar.
  17. Parkvegetation (träd och lökväxter).
  18. Kapellet
  19. Kyrkogården.
  20. Ryssugnar.
  21. Skans, skyddsmur och kruthus från 1789.
  22. Ryssgravar och ryssugnar. På Gubbholmens högsta punkt finns grundrester av ett bevakningshus.
  23. Stigen och trappan till monumentet.
  24. Älvsnabbsmonumentet.
  25. Lämningar efter husgrund och trädgård som hört till skansen.
  26. Vraket av ”Concordia” 1754.
  27. Husgrunder av säteri.
  28. Isslipat bergras.
  29. Sandstrand med fältspat och grönsten.
  30. Raukar i gnejs.
  31. Lavagång.
  32. Jättegryta.
  33. Optiska telegrafen 1808.
  34. Signalmast och vaktstuga tillhörande skansen 1789.
  35. Slaktberget.

Illustration: Bengt Grönkvist


Bli medlem!

Stöd Muskö Hembygdsförening genom att bli medlem.

Genom ditt medlemskap stödjer du vården av Muskös kulturarv.

Som medlem får du under året fyra nummer av vår tidning Musköbladet där vi presenterar det som händer i vår socken i nutid och uppsatser om bygdens historia.

 

Läs mer!


Ur Musköbladet nr 1, 2021

Antalet skarvbon i Horsfjärden

Den årliga inventeringen av skarvbon har genomförts av Skärgårdsstiftelsen på uppdrag av Länsstyrelsen.
För Muskös del skriver man att ”en omfattande borttagning av boträd – störning – äggplundring har utförts olagligt”.

Bil körde på älg – en person till sjukhus

En viltolycka inträffade i slutet av oktober på länsväg 539 mot Muskö, en personbil körde på en älg.

Ett gammalt fotografi – Muskös första hembygdsgård

Muskös första hembygdsgård.
Fotot är förmodligen taget på 1950-talet, under en av pauserna, som förekom när man bytte filmrulle under en filmvisning. – Fotot är förmodligen taget på 1950-talet, under en av pauserna, som förekom när man bytte filmrulle under en filmvisning.

Föreningsnytt – Muskö IF

God fortsättning och önskan om ett gott nytt år!
Nu hoppas vi att den här pandemin kan försvinna lika fort som den kom. Vi vill ju så gärna dra igång våra aktiviteter igen och även kunna genomföra Musköloppet till sommaren.

God fortsättning

God fortsättning

2020 är väl ett år som vi alla kommer att minnas, vi har och fortsätter med att hålla ut och hålla avstånd.
Ser en ljusning med vaccinet, kommer vi alla att vara vaccinerade till midsommar?
Är det så, då blir det dans på Grytholmen, pensionärslunch, kaffekvällar och kulturella aktiviteter på dansbanan.

Antalet skarvbon i Horsfjärden

Antalet skarvbon i Horsfjärden

Den årliga inventeringen av skarvbon har genomförts av Skärgårdsstiftelsen på uppdrag av Länsstyrelsen.
För Muskös del skriver man att ”en omfattande borttagning av boträd – störning – äggplundring har utförts olagligt”.

Tomtesmyg

Tomtesmyg

Tomtesmyget som Muskö IF anordnade för första gången blev ett uppskattat evenemang.
Barnen som deltog fick leta längs det lilla motionsspåret efter tomtens bortsprungna nissar. Föräldrar och vuxna fick gå en julig tipspromenad där fina priser kunde vinnas.

Start för Källberga

Start för Källberga

I oktober startade försäljningen av bostäderna i det helt nya området Källberga på Marcus Wallenbergs mark vid Muskövägen i anslutning till före detta Ösmo smide.