Fattigbössan på Älvsnabben nedanför Älvsnabbstorpet på 1940-talet. Teckning av Enok Nordström.
Danad av naturen själv är Älvsnabben en ypperlig hamn, rymlig, skyddad för alla väder, helt och hållet sluten mellan två inlopp, Läsund och hamngattet förbi Hundudden. Djupet växlar mellan 9 och 45 meter.
Hamnen har under flera århund-raden spelat en viktig roll i Sveriges historia. Med sitt läge i anslutning till viktiga farleder har den varit till stor hjälp för sjöfarare.


Mord efter krogbesök

År 1734 dömdes matrosen Erik Lidman till döden för att han stuckit ner sin skeppskamrat Israel Columbus.
Dråpet skedde efter ett besök på Älvsnabbens krog där de tillsammans med 15 andra personer hade delat på tre stop brännvin (i stop = 1,3 liter). Tillbaka ombord kom Erik och Israel i gräl och Erik stack Israel i bröstet med sin båtsmanskniv så att Israel dog inom en halv timma.
Hovrätten fastställde dödsdomen och befallde vederbörande prästerskap att kristligt förbereda Lidman för döden. Avrättningen skedde i Västerhaninge den 4 december 1734 genom halshuggning.

Ryska soldater i Älvsnabbshamnen

Tjugofyra år efter skövlingen av Muskö från september 1743 till sommaren 1744 var Muskö ockuperad av rysk militär. Denna gång på anmodan av den svenska regeringen.
Bakgrunden till detta var följande: Missnöjet över Sveriges ledning var stort och landets framtid var osäker. Till detta kom att Danmark vägrade godkänna Adolf Fredrik som svensk tronföljare. Denne var av det dansk fientliga huset Holstein-Gottorp och det uppfattades som en provokation mot Danmark som hotade med krig.

Sverige skulle inte ha en chans. Armèn och flottan var försvagade, krigsförråden och kassakistorna var tömda. Ingen av Sveriges traditionella allierade kunde hjälpa med trupper. Det hotfulla läget lämnade bara ett enda val, regeringen måste söka hjälp i Ryssland.
Överenskommelsen skrevs under i september 1743 och innebar att 12.000 ryska soldater skulle hjälpa Sverige. Ryssarna spreds ut över ett stort område på ostkusten. I Älvsnabbshamnen inkvarterades 64 soldater.

Söndagen den 25 september fick alla kyrkobesökare höra något som måste ha fått dem att gapa av häpnad. Prästen läste upp ett meddelande från kungen och regeringen som officiell talesman i socknen. Han fick arbeta hårt för att försöka få folket att förstå situationen. Eftersom det var kyrkotvång – alla måste infinna sig till gudstjänsten – nåddes alla av meddelandet.
Musköborna fick veta att ryska fartyg och trupper var på väg, men inte som fiender utan som vänner, hitkallade av regeringen för att hjälpa Sverige mot danskarna och att på ”allt vänligt sätt må dem bemöta såsom våra bundsförvanter”.

Folket knorrade våldsamt. Ryssar skulle förläggas på en ö som de hade härjat på under den stora ofreden. Man skulle också leverera vad ryssarna behövde mot ”promt och skälig betalning”.
Från den här tiden härstammar de flesta ryssugnarna kring Älvsnabbshamnen. Med utgångspunkt från antalet ugnar skulle högkvarteret legat i Uggledalen på Bjurshagen. Annat som påminner om den här tiden är inplanterade lökväxter och ryssgravarna på Älvsnabben och Gubbholmen.
Det väntade danska anfallet uteblev. I mars månad 1744 ägde en uppgörelse rum mellan Sverige och Danmark. I samband med detta anhöll den svenska regeringen om ryssarnas hemkallande. Månad efter månad gick, men ryssarna låg alltjämt kvar och på regeringshåll började man hysa vissa betänkligheter. Men vid midsommartid kom uppbrottsorder och ryssarna gav sig av.

Förtöjningsringar i Älvsnabbshamnen Hamnen var under cirka 150 år, fram till Karlskronas grundande 1680, rikets mest betydelsefulla örlogsbas. De enda spår som idag finns av den tiden är några begravningsplatser, husgrunder och 6 mo`ringar. Fyra av dessa finns vid stranden mellan Hundudden och boningshusen på Älvsnabben och två på Ringklippan. Trots deras ålder finns det ingen rost på dem. På bilden visar Erik Eriksson hur de ser ut. (foto Gun-Britt Sundström)

Förtöjningsringar i Älvsnabbshamnen Hamnen var under cirka 150 år, fram till Karlskronas grundande 1680, rikets mest betydelsefulla örlogsbas. De enda spår som idag finns av den tiden är några begravningsplatser, husgrunder och 6 mo`ringar. Fyra av dessa finns vid stranden mellan Hundudden och boningshusen på Älvsnabben och två på Ringklippan. Trots deras ålder finns det ingen rost på dem. På bilden visar Erik Eriksson hur de ser ut. (foto Gun-Britt Sundström)

Fattigbössa vid Älvsnabbskrogen

År 1745 lät kyrkoherden i Västerhaninge Lars Torsk uppsätta en fattigbössa vid krogen. Den var avsedd för insamling av allmosor åt socknens fattiga.
Fattigbössan står vid en låg stenmur som nu begränsar ett litet trädgårdsland, men som förmodligen utgör resterna av grunden till den sjömanskrog, som fanns i hamnen. Vid grävning i trädgårdslandet har gamla svenska och utländska mynt påträffats, antagligen nedfallna på marken genom kroggolvets springor.

Det till krogen hörande brännvinsbränneriet finns ännu i behåll som uthus och står omkring 50 meter syd om lämningarna efter sjömanskrogen.
Fattigbössan tömdes i regel vartannat år av fattigvårdsnämndens ordförande.
De sista åren den var i bruk på 1940-talet var givarna huvudsakligen beredskapsmän och folk på turistresa.

Följande vädjan till den besökande läses på en under tak befintlig tavla:

Du, som ur havets stormar träder
Till denna fridens lugna strand,
då hoppets stråle än dig gläder,
Tänk på din gud, ditt fosterland.
Du värdigt ljusets Herre prisar,
När med en skärv du nöden lisar.
Han skall en gång giva mer,
som allting känner, vet och ser.

Från början hade tavlan en annan lydelse som var avfattad på svenska, tyska och latin, ett nog så talande bevis på hamnens betydelse för andra fartyg än de svenska. Den ursprungliga texten var följande:

I alla, som till siös ert värf och
handel drifa.
Och få med nöje här en trygg och
säkran hamn.
Förgäten ingalunda them armom något
gifa.
Er löner Gud igen. Gif då i Jesu namn.

Fortsättning i nästa nummer


Bli medlem!

Stöd Muskö Hembygdsförening genom att bli medlem.

Genom ditt medlemskap stödjer du vården av Muskös kulturarv.

Som medlem får du under året fyra nummer av vår tidning Musköbladet där vi presenterar det som händer i vår socken i nutid och uppsatser om bygdens historia.

 

Läs mer!


Ur Musköbladet nr 3, 2021

Vägbom på Kanada

Vägbom har installerats vid Kanada tomtområde. Vägbommen installerades av föreningen efter en lång tid av ökad trafik, nedskräpning, motorstölder och inbrott i hus säger Mats Elfgren, vägansvarig Kanada Tomtförening. Bli medlem! Stöd Muskö...

Väderöversikt – Vår-försommar 2021

Väder april-juni. April.Kanske förväntades s.k. aprilväder och det blev det vid ett par tillfällen. Se nedan. Dygnens maxtemperaturer varierade mellan 10 och 15 grader. Varmast var det den 20e med 17 grader, minimitemperaturerna rörde sig kring...

Ny bok om skärgården av Johan Bjurer – Skärgårdens historia. Korta berättelser – då och nu

Här skildras skärgården med lättillgängliga korta texter tillsammans med vackra skärgårdsbilder. I skärgårdslandskapet finns en mängd historiska och vackra minnesmärken. Fynden finns inte bara på land utan även under ytan där frånvaron av...

Kampen mot skarvarna

Länsstyrelsen sade nej till ansökan om oljering inom en 15 kilometers radie från Lännåkersviken.Det enda som kan göras nu är att skjuta med jaktvapen. Fiskarförbundet beviljades oljering på två kolonier inne i Horsfjärden som utgör hälften av det...