Maren på Muskö har restaurerats och gynnat sjöns fågelliv. Sångsvanar. Foto: Johan Bjurer

Den lilla sjön Maren vid Arbottna på Muskö vallades in och dränerades i slutet på 1940-talet. Med tiden slutade dränering och utpumpning att fungera och sjön förvandlades återigen till en våtmark. Till följd av övergödning och dålig skötsel växte sjön igen och förlorade viktiga naturvärden.

För att råda bot på problematiken har Maren sedan några år restaurerats och förvandlats till en fin liten fågelsjö i ett vackert och välvårdat landskap med viktiga naturvärden. En ansökan om ett restaureringsprojekt med ekonomiskt stöd kom in till Länsstyrelsen från Arbottna herrgårds nya ägare ”Drömgården” år 2016. Sommaren 2017 beslutade Läns-styrelsen om en restaurering av sjön med medel ur EU:s landsbygdsprogram. Projektet är nu genomfört och en slututbetalningen gjordes år 2018.

– Syftet var att återskapa Maren som vattenområde och förhindra fortsatt igenväxning. Här skulle fågelliv och lek-ande rovfisk gynnas, framförallt gädda. Ytterligare ett mål var att stärka områdets rekreationsvärde, säger Emma Lennmo vid ”Enheten för landsbygdsutveckling” på Länsstyrelsen i Stockholms län.

Aktiv i projektet har bland annat varit företaget Drömgården som anlagt en vandringsled runt sjön och i angränsande områden, samt vilobänkar med fin upp-sikt över Maren. En ny regleringsanord-ning har installerats vid utloppet på Östra sidan av Stor-Maren, samt mellan Lill-Maren och Stor-Maren. Området har rensats från vegetation och grävts ur för att skapa öppna vattenytor. Av massorna har viktiga häckningsöar för fåglar byggs upp.

– Grävarbetena kostade 2 miljoner kronor plus moms. Miljöinvesteringsstödet från Landsbygdsprogrammet var 90 procent (1,8 milj.) och resterande två hundra tusen kronor betalades av Drömgårdens Fastighetsutveckling AB. Utöver själva grävkostnaderna finns även konsultkostnader för projektering och tillståndsprocessen i Mark- och miljödomstolen.

Idag ingår Maren i ett 5-årigt skötselåtagande inom Landsbygdsprogrammet. Ett årligt bidrag betalas ut med syfte att underhålla och vidmakthålla våtmarkens funktion. Igenväxningsvegetation ska hållas efter så att de öppna vattenytorna bibehålls. Maren har betydelse som en individrik rast- och häcklokal för fåglar. Här har bäver synts och området har ett förhållandevis viltrikt landskap med bland annat rådjur, hare, älg och en växande vildsvinssam. Insjövatten i en skärgård med bräckvatten har betydelse.

– Vid utloppet har en fisktrappa anlagts så att gäddor kan ta sig upp i Maren för att leka. Strandängarna ska skötas med bete eller slåtter. För sjöfåglarna är det viktigt med en mosaik mellan bevuxna och öppna vattenytor.

Är den här typen av restaurering vanlig/lämplig? På vilket sätt?

– Det är inte särskilt vanligt med så här stora restaureringar. Östra Styran i Ösmo och Kyrksjön i Botkyrka har restaurerats på ett liknade sätt. Gemensamt för dessa är att de är sjöar som sänkts/dikats ur. Restaureringarnas främsta mål är att återskapa värdefulla naturmiljöer, säger Emma Lennmo.

I en dom från Mark- och miljödomstolen ges tillstånd att höja och sänka vattennivån i Maren. Under vintern och sommaren hålls nivån lägre och under vår och höst högre. Uppdämning av öppna betade strandängar under vår och sommar är bra och skapar lek- och föryngringsplatser för fisk. Detta ger också en större möjlighet för ökad biologisk mångfald i form av fler växter, insekter och djur.

Maren kommer förmodligen att bidra till en minskad gödning av vattnen i skärgården utanför.

– Våtmarker kan fånga upp kväve och fosfor. Fosfor är ofta partikelbundet och kan sedimentera till botten. Löst fosfor kan tas upp av växtligheten, säger Emma Lennmo.

För natur- och friluftslivsintresserade ger området runt Maren fina möjligheter för exempelvis fågel- eller fjärilsskådning eller vandring längs en ordnad vandringsled runt sjön och i angränsande områden. Här finns också några parkeringsplatser och vilobänkar med god uppsikt över sjön.

Vårfåglarnas sång och humlornas surrande kommer förhoppningsvis även att ljuda över landskapet långt in i framtiden.

Text och bild: Johan Bjurer


Bli medlem!

Stöd Muskö Hembygdsförening genom att bli medlem.

Genom ditt medlemskap stödjer du vården av Muskös kulturarv.

Som medlem får du under året fyra nummer av vår tidning Musköbladet där vi presenterar det som händer i vår socken i nutid och uppsatser om bygdens historia.

 

Läs mer!


Ur Musköbladet nr 2, 2020

Väderöversikt

Vintern som inte ville bli vinter och gled över i vår.
Muskövädret januari-mars 2020

Ett gammalt fotografi – Ångbåten Dalarö

Ångbåten Dalarö vid Ångbåtsbryggan (nuvarande Mickrums brygga) i februari 1925.
Den gick i femtio års tid på traden Stockholm-Dalarö-Muskö och var det fartyg, som gick i trafik på Muskö flest antal år under ångbåtsepoken.

Efterlysning

Vi som arbetar med Musköbladet behöver hjälp med små artiklar om vardagslivet här på ön.

Föreningsnytt

En ny vinjett i Musköbladet. En plats för föreningar på Muskö att berätta vad som hänt och vad som är på gång. Alla föreningar är välkomna. Det kan vara tomt-, vägföreningar eller intresseföreningar osv.