Lybska Svan (”Svanen från Lübeck”) var Gustav Vasas flaggskepp. Det köptes från Lübeck 1522 för 7 600 lübska mark och ankom tillsammans med nio andra inköpta skepp från Lübeck den 7 juni. Dagen brukar betraktas som den svenska flottans födelsedag. Rekonstruktion av Jacob Hägg – Digitalmuseum.se

Danad av naturen själv är Älvsnabben en ypperlig hamn, rymlig, skyddad för alla väder, helt och hållet sluten mellan två inlopp, Läsund och hamngattet förbi Hundudden.
Djupet växlar mellan 9 och 45 meter.
Hamnen har under flera århundraden spelat en viktig roll i Sveriges historia. Med sitt läge i anslutning till viktiga farleder har den varit till stor hjälp för sjöfarare.

Nya tiden (1500-talet)

Muskös ägare under 1100- 1200- 1300- 1400- och 1500-talet

Under 1100-talet och bakåt i tiden, var det troligen så, att den ägde marken som med vapen kunde värja rätten. På äldre tid sammanfaller Muskös historia med Häringes. Den äldsta kända uppgiften där Muskö omtalas härrör från 1278 då katolska kyrkan i Strängnäs fick del av Muskö med underlydande gårdar i donation av centralmakten i landet representerad av Magnus Ladulås.

Häringe förblev under biskopsstolen i Strängnäs fram till 1495 då Sten Sture d.ä. blev ägare. Han avled 1503 och Häringe övertogs av släkten Tott fram till 1533 då Gustav Vasa tog över. Efter hans död 1560, vid arvsskiftet 1572, tillföll så småningom Häringe den blivande Johan III. Efter dennes död 1592 innehades godset av hertig Johan av Östergötland.

Sören Norby ”Baltiska havets amiral”

1507 låg danskarna på lur vid Älvsnabben. Under Christian II:s krig mot Sten Sture uppehöll sig den danska flottan under Norby ofta vid Älvsnabben.

Då Christian efter nederlaget vid Brännkyrka 1518 skulle tillbaka till Danmark blev flottan uppehållen av motvind ända in i vintern. Christian tvingades begära stillestånd.

Livsmedelsbrist uppstod, och en del av trupperna landsattes på öarna där de fick klara sig bäst de kunde. En del soldater ansåg sig övergivna och erbjöd sig att utan sold inträda i Sten Stures tjänst. Denne avböjde dock och knektarna fördes istället landvägen till gränsen.

De under uppehållet avlidna danskarna, jutarna, lär ha begravts på Jutnabben, (nuvarande Jutholmen) norr om Älvsnabben som på grund av detta fått sitt namn.

Christian försökte också lura ut Sten Sture till Älvsnabben men misslyckades. Då ville Christian i stället komma till Stockholm mot att Gustav Eriksson och några av rådet lämnades som gisslan vid Kungshamn.

Den 2 oktober 1518 blev dock gisslanmännen uppbringade av ett danskt krigsskepp och med våld förda till Älvsnabben, där Christian väntade. Strax därefter fick danskarna god vind och seglade hem med gisslan.

Sveriges första riktiga flotta

Efter Gustav Vasas flykt från Danmark behärskade danskarna Östersjön genom Sören Norby. För att kunna utmana Norby köpte Gustav Vasa sin första riktiga flotta från Lübeck 1522.

I slutet av november seglade den fruktade Norby in på Mysingen med 9 örlogsskepp och 5 proviantskepp.

Den 5 december seglade en svensk eskader under Staffan Sasse fienden till mötes inne i skärgården. Troligen på grund av motvind eller ishinder tog svenskarna i land det tyngsta fartygsartilleriet på några holmar, men nu hade Norby tur med vinden och hann smita i väg innan beskjutningen började på allvar.

Norby som sjörövare

Gustav Vasa föreslog ett möte med den beryktade Norby vid Älvsnabben 1524.

Norby etablerade sig nämligen efter Christian II:s avsättning som sjörövare på Gotland.

Inte förrän den 24 augusti 1526 lyckades Gustav Vasa slå Norby, så att han flydde för gott till Ryssland.

Den Lubeckska flottan besegrad

1535 slog svenskar och danskar tillsammans den Lubeckska flottan, som hade blivit ett stort hot. Jacob Bagge kämpade denna gång tillsammans med Peder Skram.

Efter detta tog Gustav Vasa Älvsnabbshamnen flitigt i bruk för den svenska flottan.

Han ville även fördjupa Baggensstäket för att förkorta fartygens förflyttning från Skeppsgården i Stockholm till Älvsnabbshamnen. Kungen besökte själv hamnen vid flera tillfällen.

Efter islossningen var det ofta en kapplöpning mellan svenskar och danskar om vem som först skulle hinna till Älvsnabbshamnen, som var en viktig utgångspunkt för sommarens sjötåg.

Namnet Mysingen

Namnet Mysingen kan ha samband med Älvsnabbshamnen som ofta användes som bas för expeditioner mot Danmark.

Enligt den gamla nordiska sagan om kung Frode i Danmark, förekommer nämligen en sjökung vid namn Mysing, som lär ha lyckats bortföra den berömda grottekvarnen ur vilken jättekvinnor malde guld och lycka.

Bild av Älvsnabben i ärkebiskop Olaus Magnus 1555 utgivna ”Historia om de nordiska folken”.

 

”Carta Marina”/”Olaus Magnus historia om de nordiska folken”

På Olaus Magnus berömda ”Carta Marina” från 1539 kallas hamnen Elsnabbe.

1554 var tullen på plats vid Älvsnabben för att förhindra utförsel av järn till Danmark.

Enligt Olaus Magnus historia från 1555 kallades hamnen ”Älgsnabben” eller ”Hjälmsnabben” av folket, med förklaringen att älgar plägades samlas där ditlockade av den milda luften och att bergets form gav en vision av krigshjälmar inhuggna i klippan.

Olaus Magnus påstod också att fientliga flottor tvingades in i Älvsnabbshamnen på grund av häftiga stormar, och fick begära tillstånd eller fred för att inte gå under på havet.

Andra källor och traditioner säger att Älvsnabben fått sitt namn av de jättegrytor eller älvkällor, som finns där. På själva Älvsnabben finns inte så många älvkällor, men på Bjurshagen finns 11 stycken väl samlade i sluttningen mot Ledsund.

Musköborna tog i orostider bort strandmärken för att hindra fiender och sjörövare att angripa hamnen.

Högst upp på Älvsnabben har en vårdkase stått färdig att tändas vid hotande fara.

Häringe bedrev ett gott fiske vid Älvsnabben under hela 1500-talet

Fortsättning i nästa nummer


Bli medlem!

Stöd Muskö Hembygdsförening genom att bli medlem.

Som medlem får du MUSKÖBLADET hem i din brevlåda.

Läs mer här!


Ur Musköbladet nr 4, 2019


Barngympa med Muskö IF

På lördagar mellan kl 10.00 och 10.45 samlas barn mellan 2-8 år i hembygdsgårdens gympasal

Lappuggla

Lappuggla sågs den 31 juli på kvällen på vägen ner till Grytholmen.

Ett gammalt fotografi – Brukets brygga

Ända fram till på 1970-talet hade vi här på ön två allmänna bryggor, Mickrum och Bruket.

Muskös tomtområden – Muskö Havsbad

År 1918 inköpte AB Hem på Landet lantegendomen Ludvigsberg. En del av marken styckades till fritidsbebyggelse, däribland ett tomtområde benämnt Muskö Havsbad.