Tidstypiska förrådsbyggnader som förmodligen fanns i stort antal kring Älvsnabbshamnen.

Danad av naturen själv är Älvsnabben en ypperlig hamn, rymlig, skyddad för alla väder, helt och hållet sluten mellan två inlopp, Läsund och hamngattet förbi Hundudden.
Djupet växlar mellan 9 och 45 meter.
Hamnen har under flera århund-raden spelat en viktig roll i Sveriges historia. Med sitt läge i anslutning till viktiga farleder har den varit till stor hjälp för sjöfarare.

1600-talet

ÄGARE TILL MUSKÖ PÅ 1600-TALET

Som vi tidigare nämnt var Muskö under 1200-talet i Srängnäsbiskopens ägo och därmed även Arbottna och Älvsnabbshamnen.

Sedan kom Muskö genom Västerås recess 1527 under kronan men skildes därifrån 1638 av riksamiralen Karl Karlsson Gyllenhjelm som blev ny ägare. Från denna tid fick Arbottna sin egen historia. Tidigare hade den sammanfallit med övriga öns och Häringegodsets.

Gyllenhjelm var son till kung Karl IX.

I mitten av 1600-talet vid tiden för Gyllenhjelms död blev riksskattemästaren Seved Bååt innehavare. År 1654 fick han säterirättigheter för Arbottna och Ekesgarn.

Ekesgarn blev säterigård för Sonö, Torpet, Sund, Valinge och Rummet.
Arbottna blev sätesgård för Mickrum och Skarpas åtta gårdar.

Efter hans död 1669 innehades Arbottna av hans arvingar tills gården vid Karl XI:s reduktion 1688 indrogs till kronan. Ett par år senare förpantades egendomen till grosshandlaren Herman Hermanni.

UTHAMN TILL STOCKHOLM

På 1600-talet tjänstgjorde Älvsnabbshamnen som uthamn till Stockholm.

Utländska sändebud och förnäma resenärer landsteg och embarkerade härifrån. Hamnen användes också som karantänsplats för handelsfartyg från pestsmittade orter.

Som örlogshamn hade man goda förbindelser med Stockholm, en nödvändighet under de ständiga krigen.

Under 1600-talet utvecklades verksamheten i hamnen att förutom att vara flottans främsta operationsbas, kunde fartygen där även komplettera besättningarna, fylla på förråden och få underhållsarbeten utförda.

Förnödenheterna upphandlades på Muskö eller genom ståthållaren i Stockholm och landshövdingarnas försorg. De skickades vintertid i foror från huvudstaden, landsvägen över Årsta och därifrån vidare över isarna till Muskö och Älvsnabben, där magasin fanns uppförda.

Vintervägen gick förbi torpet Hammar där mynt ibland offrades i en jättegryta.

Sommartid torde förbindelserna ha gått över Söderby vid Häringenäset vilken ort lär ha tjänstgjort såsom någon slags färjstation för förbindelsen med Muskö.

Under 1600-talet kommer Sverige i ekonomisk och politisk beröring med Europa, blir först en faktor att räkna med och så småningom den dominerande stormakten i världsdelens norra halva.

1611 sammanträffade den försenade Älvsnabbsflottan med Nyköpingsflottan i juni vid Kalmarsund, där Kalmar slott intagits av danskarna.

I augusti mötte flottchefen Gottberg en överlägsen dansk sjöstyrka som tvingade honom tillbaka till Älvsnabbshamnen där flottan låg kvar månaden ut.

I början av september försökte man igen, men tvingades åter tillbaka av en överlägsen dansk flotta vid Häradsskär. ”Röda Lejonet” gick då förlorat.

1612 var den svenska flottan endast delvis rustad, varför Rickard Clark intog beredskapsställning vid Älvsnabben med 8 skepp i slutet av maj.

Clark seglade sedan runt Gotland med örlogsskeppen utan att möta ett enda danskt fartyg. Den 13 juni var eskadern åter fulltalig i Älvsnabbshamnen.

Riksamiralen Göran Gyllenstierna anmälde för kung Gustav Adolf att ”på tillkommande torsdag om Gud vill och vinden fogar” skulle han gå till sjöss och göra sitt bästa.

Den 18 juli gick han till sjöss, men drevs redan dagen därpå tillbaka till Älvsnabben av en storm vid Häradsskär.

Den 24 juli gick han återigen till sjöss för att söka danskarna men den danska flottan hade lämnat Östersjön och återvänt till Danmark.

Den 10 augusti var han åter tillbaka i Älvsnabbshamnen och angav sjukdom och proviantbrist som skäl för hemseglingen.

Den 30 augusti inträngde danskarna i skärgården vid Landsort med 8.000 man landstigningstrupper och ankrade i Mysingen. Gustav II Adolf hade hunnit vidta omfattande försvarsåtgärder vid Älvsnabbshamnen och infann sig själv för att leda försvaret. Danskarna avstod dock från anfall och drog sig den 10 september tillbaka efter att ha varit ända inne i Kanholms- och Vaxholmsfjärdarna. Ingen egentlig sjödrabbning förekom under dessa dagar.

1620 Kung Gustav Adolf lyckades inte övertala sin mor att få gifta sig med Ebba Brahe utan blev trolovad med Maria Eleonora av Brandenburg.

Den 26 april reste han inkognito under namnet Gustav Carlsson på friarfärd med två örlogsskepp från Älvsnabbshamnen till Tyskland. Han lyckades med frieriet och återvände till Sverige.

Den 9 augusti gick en eskader med Gustav Adolf för ostlig vind ut ur Älvsnabbshamnen med uppgift att hämta den blivande bruden i Tyskland. En sydvästlig storm tog några dagar senare fockmasten på amiralsskeppet ”Rikschronan” så eskadern fick vända tillbaka och ankrade åter i Älvsnabbshamnen den 12 augusti för att reparera skadorna. Bruden hämtades sedan i god ordning.

1621 vid midsommartid utrustades örlogsflottan och 100 handelsskepp för att överföra en 14.000 man stark här till Riga, Livlands nyckel.

Trupperna mönstrades före avfärden på den så kallade Kungsängen vid Årsta den 13 juli. Uppmarschen försenades, och de vid Älvsnabben församlade knektarna fick föras över till Kohamn i småbåtar för att vinna tid.

Den 19 juli gick 148 fartyg till sjöss förbi Sandhamn med kung Gustav Adolf och riksamiral Gyllenhielm ombord på ”Scepter”. Överfarten blev besvärlig med storm, mastbrott och sönderblåsta segel, men Riga föll efter en månads belägring.

1623 på sommaren väntade man en polsk invasion av Sigismund vid den sörmländska skärgården. Penningbrist och pest gjorde att den svenska flottan inte samlades i Älvsnabbshamnen förrän i juni.
Den 15 juni lättade man ankar och seglade med 21 skepp och med kungen närvarande, ut genom Danzigergatt ned till Danzigerbukten, för att göra en maktdemonstration och försöka utröna Sigismunds resurser. Invasionen uteblev.

1624 när nya förvecklingar med Danmark hotade, var Gustav Adolf flera gånger vid Älvsnabben.

1627 i april samlades flottan och ett stort antal transportfartyg i Älvsnabbshamnen för att överskeppa en svensk expeditionsarmé till Preussen.

Gustav Adolf avseglade den 4 maj med den första omgången. Under högsommaren skickades den andra omgången iväg på 66 fartyg. På grund av brännsot, skörbjugg och ögonsjukdomar desarmerades eskadern efter hand.

1628 den 11 maj kom Gustav Adolf på sitt skepp ”Merkurius” till Älvsnabbshamnen.

I Stockholms stads tänkeböcker finns följande notiser med anknytning till Älvsnabbshamnen.

1618 den 10 oktober är en fråga om förlikning i ett köpeavtal uppe till behandling.
En doktor ”von Dike” hade år 1614 köpt 8 falkar av en bonde vid ”Elfznabben” somliga av falkarna ”flöge bort” och somliga av falkarna ”fröse fötterna af”.

Hur bonden fångat falkarna visste han inte. En ”Johan Kut” hade varit med vid köpet. Till förlikningsmän utsågs ”Hans Meijer, Lejder Lång, Thomas Fisch och Thomas Engelsman”. Hur förlikningen gick är okänt.

1622 den 24 oktober står inför rätta en ”Erich Larsson” anklagad för stöld, rymning från Gustaf Horns regemente, som låg vid ”Älvsnabbenn” och väntade på avfärd till ”Liffland”. Larsson hade tillsammans med ”Långe Lårenttz” och ”Lasse Löffnengrönn” gjort inbrott hos ”Niels i Gullboda, Musköön” och där stulit silver, pengar och kläder. Erich Larsson säger sig inget minnas och var de övriga två är vet han ej. Han döms till ”att livet mista”.

(fortsättning i nästa nummer)


Bli medlem!

Stöd Muskö Hembygdsförening genom att bli medlem.

Genom ditt medlemskap stödjer du vården av Muskös kulturarv.

Som medlem får du under året fyra nummer av vår tidning Musköbladet där vi presenterar det som händer i vår socken i nutid och uppsatser om bygdens historia.

 

Läs mer!


Ur Musköbladet nr 2, 2020

Elever på skolan får plugga hemma

När eleverna på skolan kom tillbaka efter påsklovet fick de delvis plugga hemifrån.

Tusen tack…

…till Muskö hembygdsförening som bjöd in vuxna och barn till Grytholmens friluftsmuseum en torsdag under sportlovsveckan!

Varmaste vintern på Muskö på över 250 år

Årets vinter är Stockholms varmaste sedan väderobservationer började göras dagligen på Observatoriekullen 1756 och då gäller förmodligen samma sak för Muskö.

I naturen…

…från min horisont.
Vinter-vårvinter 2020